Risk för parallella system för visselblåsare

2022-03-15 15:08 Janne Sundling  

ARBETSLIV. Sedan december förra året finns en ny visselblåsarlag. Men Svenskt Näringsliv ser risk för onödigt kostsamma system för större koncerner som dessutom ger sämre skydd för visselblåsarna. TCO ser också risker för att lagen inte ger det tänkta skyddet.

Ingvar Bratt som avslöjade att Bofors bröt mot vapenexportreglerna på 80-talet eller de fyra forskarna på Karolinska Institutet som larmade om kirurgen Paolo Macchiarinis försök med att ersätta mänskliga luftstrupar med konstgjorda. Alla är de exempel på visselblåsare. Men också på att de som larmar själva kan bli offer och bli utsatta för utfrysning och hot.

Läs intervju med Stine Christophersen, visselblåsaren på Attendo, på Arbetarskydd.se

Den nya svenska visselblåsarlagen från förra året är en anpassning till EU-direktiven. Enligt lagen ska företagen se till att det finns interna kanaler för visselblåsarna.

Medelstora företag, med 50–249 anställda, har till december 2023 på sig att införa dem. Företag med fler än 249 anställda ska ha dem på plats i juli i år.

Men stora koncernföretag med flera dotterbolag ser risken att de måste ha parallella system, ett för koncernen och ett för varje dotterbolag.

– Många stora företag har haft rapporteringssystem under många år och gemensamt för koncernen. Om företagen tvingas till skilda visselblåsarsystem leder det till ökade kostnader och sämre skydd för visselblåsarna, säger Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Och det handlar inte om ett motstånd mot EU-direktivets anda, utan hur det tillämpas för de större företagen, menar han.

– Det är möjligt enligt direktivet att ha en central funktion i ett företag med under 249 anställda. Men om det går där varför då inte i en stor koncern?

Svenskt Näringsliv och flera andra länders arbetsgivarorganisationer har haft en brevväxling med EU-kommissionen i frågan. Svaret?

– Ja, kontentan i det är att det går att ha koncernfunktion, men då ska det också finnas en lokal lösning på varje företag. Det går inte att ta bort den senare, säger Ola Brinnen.

Problemet har de lyft också på nationell nivån, med arbetsmarknadsutskottet och ministern.

– De ser problemet, men det är svårt att påverka på den här nivån i Sverige. Det är också en komplex fråga och knappast någon valvinnare, säger han.

Läs mer: Kända visselblåsare − minns du dem?

Även om inte reglerna för större företag ändras finns en annan möjlighet: Att komma överens om andra regler i kollektivavtal. Men lagen omfattar inte bara anställda i företag, visselsblåsaren kan också vara till exempel aktieägare, leverantör, arbetssökande, praktikant eller anhörig till en anställd.

– Att genomföra det genom avtal får heller inte innebära en försämring. Skulle det här vara en försämring? Det beror på vem du frågar. Jag skulle inte säga det, säger Ola Brinnen.

När en lag väl är antagen är den naturligtvis svårare att påverka än inför propositionen. Och den är bara några månader gammal.

– En lagändring måste också prövas mot direktivet. I slutändan kan det bli EU-domstolen som tolkar direktivet, säger Naiti del Sante, arbetsrättsjurist på arbetsmarknadsdepartementet.

– 26 av 27 medlemsstater har fått en formell underrättelse, första steget till ett överträdelseärende från kommissionen. Flertalet länder är försenade med genomförandet och saknar lagstiftning. Sverige har också fått en formell underrättelse eftersom ikraftträdandet för interna och externa rapporteringskanaler är först den 17 juli, säger hon och tillägger att departementet följer frågan och har förståelse för problemet.

Fackliga centralorganisationen TCO ser andra problem med nya lagen.

– Vi har inget emot lösningar som funkar för koncerner, säger Lise Donovan, jurist på TCO.

– Men när det detaljerade direktivet tillämpats har man inte tagit tillräcklig hänsyn till hur det fungerar på arbetsmarknaden i de olika länderna. Om en svensk anställd upptäcker ett problem på arbetsplatsen är det normala att vända sig till sin närmaste chef. Den lojalitetsplikt som är en del av anställningen innebär en skyldighet att rapportera sådant som förekommer på arbetsplatsen och som kan vara till nackdel för företaget, säger hon.

Men går den anställde till chefen och inte via den formella kanalen kan man tappa det skydd som lagen ger.

– Jag tror också att arbetsgivarna vill ha den informella vägen. Men enligt direktivet och lagen ska chefen då hänvisa till den officiella kanalen.

– Det är också vanligt att den anställde vänder sig till det lokala facket, för att inte stå ensam. Men facket har fått en knepig roll i den nya lagen och kan i princip bara ge rådgivning om hur man ska visselblåsa. Men man kan under vissa förutsättningar välja att visselblåsa direkt till facket och då kan man även prata om själva saken, säger Lise Donovan.

Sammantaget kan det som ska skydda i stället drabba visselblåsaren.

– Formalia styr och det är lätt att göra fel, och då tappar man skyddet. Det gör visselblåsandet mer sårbart och förvårar för facket. Det är oroande för mig.

Alla säger samma sak: Det här är krångligt. Och det är tveksamt om man uppnår det man ville med EU-direktivet.

– Erfarenheterna hittills av den förra visselblåsarlagen som innehöll mindre formalia visar på få exempel på visselblåsare. Vi har bara ett eller två rättsfall generade av den. Men tanken var ju att det skulle uppmuntras och stärkas mer med nya lagen, säger Lise Donovan.

Janne Sundling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer