Så vill partierna förändra arbetsrätten i EU

2014-03-28 07:00 Anna de Lima Fagerlind  
Så vill partierna förändra arbetsrätten i EU (klicka för större bild).

De utstationerades rättigheter står i fokus inför EU-valet. Men redan nu kan reglerna ändras. Efter valet vill vänstern öka de fackliga rättigheterna ytterligare.

Hela oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, vill riva upp Lex Laval. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill också införa ett socialt protokoll i EU-fördraget. På så sätt vill de stärka de fackliga rättigheterna, så att de blir minst lika viktiga som den ekonomiska friheten.

Men det är regeringspartierna mycket tveksamma till. De vill generellt sett inte se några förändringar i EU:s arbetsrätt.

– Om varje land inte får bestämma själv så är risken ganska stor att den svenska modellen skulle få stå tillbaka för det sätt som EU i vanliga fall löser de här frågorna, med minimilöner och lagar, säger Fredrick Federley (C), kandidat till EU-parlamentet.

Men EU-parlamentet och ministerrådet har redan nu nått en ny överenskommelse om utstationeringsdirektivet, som kan få stor betydelse för svensk arbetsrätt.

Förslaget innebär en skärpning av regler och kontroller när EU-medborgare arbetar tillfälligt i ett annat EU-land. Dessutom införs ett visst krav på huvudentreprenörsansvar i byggbranschen.

Var tredje utstationerad i Sverige jobbar just inom bygg.

Miljöpartiet tycker att överenskommelsen är ett framsteg för utstationerade arbetares rättigheter.

Även Centerpartiet anser att hårdare kontroll av arbetskraftsinvandringen vore bra, trots att de egentligen inte vill ändra arbetsrätten.

Överenskommelsen utökar inte fackens möjligheter till stridsåtgärder mot utländska företag, enligt Lex Laval. Det tycker Folkpartiet är bra.

– Om företaget redan kan visa upp ett likvärdigt eller bättre avtal i sitt ursprungsland är det inte rimligt att stridsåtgärder ska vidtas endast för att avtalet inte är svenskt, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP).

Socialdemokraterna är också positiva till överenskommelsen, och hoppas att den kommer att innebära ett steg mot mer fackligt inflytande.

Men Vänsterpartiet anser att överenskommelsen är otillräcklig. De tycker att förslaget om huvudentreprenörsansvar är för svagt.

– Hela vänstergruppen i parlamentet kommer antagligen ställa sig emot den här uppgörelsen. Vi är inte nöjda, säger Malin Björk, Vänsterpartiets toppkandidat i EU-valet.

Överenskommelsen behandlas nu i EU-parlamentets sysselsättningsutskott. I april ska parlamentet rösta om förslaget. Väns­terpartiet hoppas att processen drar ut på tiden, så att det nya parlamentet hinner se över frågan.

– Om man pushar igenom det här före valet, så lägger man fast den politiken i fem år. Då blir det väldigt svårt att driva frågan igen nästa år, säger Malin Björk.

Utstationering en tvistefråga

Utstationeringsdirektivet

Utstationeringsdirektivet, 96/71/EG, reglerar EU:s arbetsgivares och arbetstagares rättigheter och skyldigheter vid tillfälligt arbete i ett annat EU-land.

Lex Laval

Efter Lavaldomen 2007, C-341/05, infördes en ny paragraf i utstationeringslagen.

Lex Laval säger att ett fackförbund bara kan kräva kollektivavtal av ett utländskt företag med hjälp av stridsåtgärder om avtalet ger bättre villkor än vad de utstationerade arbetstagarna redan har i hemlandet.

Ny överenskommelse

EU-parlamentet och ministerrådet har kommit överens om ett genomförandedirektiv av utstationeringsdirektivet, som parlamentet ska rösta om i april. Enligt förslaget måste medlemsländerna kontrollera om arbetarna verkligen är utstationerade, och om det förekommer falska egenföretagare.

I förslaget ingår också ett visst krav på huvudentreprenörsansvar inom byggbranschen.

Anna de Lima Fagerlind

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer