Så vill regeringen skärpa diskrimineringslagen

2015-02-25 23:00  

Lönekartläggning varje år. Det föreslår en statlig utredning om förändring i diskrimineringslagen. Men arbetsgivarna säger nej. Det är för krångligt och inte ett effektivt verktyg för mer jämställda löner, tycker de.

Fram till 2009 var arbetsgivare tvungna att göra lönekartläggningar en gång om året. Då luckrades bestämmelserna upp och nu är det vart tredje år som gäller. Men när skärpta krav mot diskriminering i arbetslivet skulle utredas på nytt, seglade även kravet på tätare lönekartläggningar upp igen i form av ett tilläggsdirektiv till utredningen.

I somras kom utredningen med ett förslag på återgång till årliga lönekartläggningar. Sedan dess har den varit ute på remissrunda. Arbetsgivarorganisationer, med Svenskt Näringsliv i spetsen, är kritiska till förslaget. Framför allt vänder man sig emot att lagen ställer krav på att lönekartläggningarna ska ske på ett visst sätt, förklarar Edel Karlsson Håål, som är lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Så som lagen är konstruerad har DO tolkningsföreträde. Arbetet med lönekartläggningarna blir för omfattande och otidsenligt. Enligt lagen ska lika och likvärdiga arbeten jämföras, men lön sätts ju på individer. En programmerare ska jämföras med andra programmerare, men de kanske gör helt olika saker och har vitt skilda kompetenser, säger hon.

Edel Karlsson Håål menar att man lätt hamnar i att jämföra äpplen och päron. Hon betonar också att företagen är måna om att göra rätt och att de vill att lönerna ska vara jämställda, bland annat för att de ska vara attraktiva som arbetsgivare.

– Det är bra med analyser för att kolla att man inte lönesätter kvinnor och män olika. Men det är något man ska arbeta med i lönebildningen. I lönekartläggningen, så som lagen föreskriver, tittar man ju bakåt med en korrigerande blick. Vi vill att man ska arbeta mer framåt, säger Edel Karlsson Håål.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér och regeringen är dock eniga med utredaren. I budgeten som presenterades i höstas slår man fast att man ska lägga fram en proposition med förslag på ändring.

– Jag kan ha förståelse för att arbetsgivare inte vill att byråkratin ska öka. Men vi har fortfarande stora löneskillnader mellan kvinnor och män, trots att utbildningsnivån är lika hög. Att rätta till osakliga löneskillnader är viktigt, både för att ta vara på samhällets och individernas resurser, säger Åsa Regnér.

 

Text: Anna Hjorth och Jonas Fredén

Utredning föreslår lönekartläggning varje år

* Utredaren Cathrine Lilja Hansson lämnade över ”Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering” (SOU 2014:41) till dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag i juni 2014. Där föreslås bland annat att diskrimineringslagen ska ändras så att det blir som tidigare, det vill säga före 2009, med krav på lönekart­läggning varje år.

* Utredningen föreslog också att Nämnden mot diskriminering ska läggas ner. I stället ska DO ges rätt att besluta om vites­föreläggande mot arbetsgivare som inte följer diskrimineringslagen.

* I budgetpropositionen från i höstas föreslår den rödgröna regeringen också lönekartläggningar varje år och kommer att lägga fram ett lagförslag om detta.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer