”Sjukhuset får hindra bisyssla om den kan vara arbetshindrande”

2020-02-27 00:00 Elisabet Örnerborg  
ST-läkaren sitter tyst bredvid sitt ombud under hela huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen. Här tittar hon på sig själv på skärmen där tingsrättsförhören spelas upp.

PÅ PLATS I AD. Hon förlorade i tingsrätten och dömdes att betala Södersjukhusets, Sös, rättegångskostnader på 260 000 kronor. Men domen är tydligen inte självklar, eftersom det nu är huvudförhandling i högsta instans. Arbetsdomstolen har beviljat ST-läkaren prövningstillstånd.

Hon tar plats bredvid sin advokat Torbjörn Olsson. Domstolen består i dag av fem ledamöter. Cathrine Lilja Hansson är ordförande.

Ärendet rör ST-läkarens anställning på Sös 2016-2017, då hon också arbetade extra för den digitala vårdtjänsten Kry och skönhetskliniker, bland annat. Frågan är om det var rätt av Sös att neka henne bisyssla på grund av hög sjukfrånvaro från Sös, och om sjukhusets krav på förstadagsintyg är arbetslivsinriktad rehabilitering, som sjukhuset hävdar.

Advokat Torbjörn Olsson inleder: Beslutet att neka ST-läkaren bisyssla bryter mot kollektivavtalet och är diskriminerande. Han talar om ST-läkarens svåra astma, som är kronisk och bestående och som sjukhuset kände till.

– Trots funktionsnedsättningen har hon arbetat som läkare i åtta år. Nu är hon anställd på Karolinska. Astman påverkar inte hennes arbetsförmåga men hon har hög sjukfrånvaro.

ST-läkarens sjukfrånvaro under 2016 hade andra orsaker som hon hade läkarintyg för, medan sjukfrånvaron vid sex tillfällen 2017 berodde på astman, som är svårast på vintern.

– Stress är inte en utlösande faktor för hennes astma. Därför är det inget problem för henne att jobba på akuten.

På ett rehabiliteringsmöte bestämdes att hon skulle visa upp förstadagsintyg nästa gång hon blev sjuk.

– Hennes astma går inte att rehabilitera. Det är bara mediciner som hjälper, säger Torbjörn Olsson.

Cathrine Lilja Hansson:

– Men parterna är väl överens om att det inte var fråga om en medicinsk rehabilitering utan om arbetslivsinriktad rehabilitering?

Sös ombud Anna Svanestrand, arbets­rätts­jurist på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, svarar:

– Det var fråga om en arbetslivs­inriktad rehabilitering.

Torbjörn Olsson:

– Som vi ska se är det inte fråga om någon sorts rehabilitering. Kravet på förstadagsintyg har ingenting med rehabilitering att göra. Det är en bestraffning.

Den 8 augusti 2017 fick ST-läkaren åka ambulans med blåljus från företagshälsovården dit hon tagit sig för att få förstadagsintyg. Ändå blev det inte något uppföljande rehabiliteringsmöte, betonar han och tillägger:

– Det har inte funnits någon rehabplan, ingen rehabintention. Talet om rehabilitering är bara en efterhandskonstruktion.

Sös bestrider att ST-läkarens astma skulle vara en funktionsnedsättning, förklarar Anna Svanestrand. Sjukhuset har inte heller diskriminerat ST-läkaren. Andra läkare som beviljats bisyssla var inte utsatta för rehabiliteringsåtgärder.

– Dessutom har hon brustit mot förbuden genom att arbeta med bisysslor, säger Anna Svanestrand.

ST-läkaren hade fortsatt med bisyssla och tjänat nästa lika mycket som hon hade i lön i sin anställning på sjukhuset.

ST-läkarens höga sjukfrånvaro, beroende på varierande orsaker, inte bara astma, låg bakom beslutet att starta en rehabiliteringsinsats, betonar Anna Svanestrand. En sådan sätts in för den som varit sjuk vid fler än sex tillfällen under en tolvmånadersperiod enligt kollektivavtalets allmänna bestämmelser.

Beslutet att neka ST-läkaren bisyssla var naturligt, anser Anna Svanestrand. En person med en sådan hög sjukfrånvaro behöver vila på fritiden och läsa in sig på ämnena för att bli godkänd som specialistläkare.

I förhöret från tingsrätten, som visas på tv-skärmar, säger ST-läkaren att bisysslan för Kry inte påverkade henne. Hon kunde sitta hemma och jobba i pyjamas. Estetiska injektioner handlade bara om en halvtimmes ­arbete åt gången.

Jeanette Hedberg, SKR:s biträdande förhandlingschef, hördes om kollektivavtalets bisysslebestämmelse som ger arbetsgivaren en möjlighet att förbjuda en bisyssla om den kan vara arbetshindrande.

– Om bisysslan kan leda till hög frånvaro, att man blir trött.

Efter uppspelningen av vittnesförhören från tingsrätten håller Torbjörn Olsson sitt slutanförande: Eftersom ST-läkaren skötte sitt arbete befinner hon sig i en likartad situation som de läkare som fick ha bisyssla. Det fanns inget att rehabilitera arbetslivsmässigt. Beslutet att neka henne bisyssla var diskriminerande. Det var också godtyckligt och omotiverat i strid mot avtalet.

Anna Svanestrand:

– Sjukhuset får hindra bisyssla om den kan vara arbetshindrande. Det var rätt att inleda en rehabprocess efter mer än sex sjukdomstillfällen under tolv månader. En diagnos innebär inte i sig en funktionsnedsättning.

– Det går inte att utesluta att de bisysslor hon trots allt hade åstadkom hennes sjukfrånvaro.

Överklagade tingsrättsdomen

Parter: En ST-läkare överklagade Stockholms tingsrätts dom den 28 februari 2019 i mål T 16651-17. Läkaren hade i tingsrätten krävt diskrimineringsersättning för att hon nekats bisyssla på grund av sin funktions­nedsättning, svår astma. Motparten Södersjukhuset AB nekar till att ha diskriminerat läkaren.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt