Ska målarnas restid räknas som arbetstid?

2019-11-14 00:00 Enikö Arnell-Szurkos  

PÅ PLATS I AD. Efter fyra års osämja kring huruvida restid ska räknas som arbetstid så landar frågan till slut för prövning i Arbetsdomstolen. Det är många på plats i rättssalen den här kyliga oktobermorgonen.

Målet är principiellt intressant för flera fackliga företrädare, eftersom utgången kan beröra samtliga av ­landets runt 10 000 målare och även anställda i näraliggande branscher.

Facket hävdar: Kollektivavtalet ska självklart ändras efter en EU-dom och restid räknas som arbetstid.

Arbetsgivaren kontrar: Den där EU-domen har ingen som helst bäring på kollektivavtalet.

Så är spelet igång.

Parterna har tidigare varit överens om att den omdiskuterade restiden inte var arbetstid enligt arbets­tids­lagen och målarnas kollektivavtal, Riksavtalet. Tidigare fick målarna ändå en särskild ersättning för restiden i kollektivavtalet, men den förhandlades bort 2007 mot bland annat en större lönepott.

Samsynen grusades helt år 2015, efter den så kallade Tyco-domen i EU-domstolen, där larminstallatörer i Spanien fick sin restid att räknas som arbetstid.

Förhandlingen om frågan i Arbets­dom­stolens stora sessionssal kan liknas vid en fotbollsmatch, där ­lagen dribblar bollen rätt duktigt på var sin planhalva, utan att riktigt mötas. Det är svårt att göra mål när de inte ens är överens om de grundläggande ­reglerna för spelet.

Under första dagens vittnes­förhör med Peter Sjöstrand, Svenska Målareförbundets vice ordförande, blir positionerna tydliga. Han klargör att facket har lyft restidsfrågan i två rörelser utan att få gehör. Svenska Målare­för­bundet tycker att kollektiv­avtalet ska ändras som en ”konsekvensändring” efter EU-domen 2015, något som inte borde vara ha blivit en förhandlingsfråga ens, förklarar han.

Annett Olofsson, fackets ombud från LO-TCO Rättsskydd frågar:

– Vad menar du med konsekvensändring?

– Det handlar om en ren och skär anpassning till ändrade förutsättningar i omvärlden. Vår uppfattning finns en tid före Tyco och en tid efter. Det som tidigare inte betalats på det sättet ska göra det framledes, svarar Peter Sjöstrand.

Han förklarar att förbundet vill ändra i avtalet och har återkommit i frågan med en åsnas envishet.

– Anledningen till att vi är här är att vi inte kom längre. Det har varit tyst till dags dato i den här frågan från arbets­givar­sidan.

Arbetsgivarsidans ombud, advo­kat Anders Elmér, vill då veta hur arbets­givaren ska hantera att vissa delar av kollektivavtalet plötsligt är förändrade.

– Om vissa delar av Riksavtalet inte ska tillämpas längre – hur ska man som arbetsgivare veta hur man ska tolka kollektivavtalet?

Anders Elmér poängterar också svårigheterna för arbetsgivare att beräkna tidsåtgången för ett arbete, om målarens restid ska vara arbetstid.

– Kan man ha ett system där alla har olika arbetstider? Ska man arbeta med att måla olika länge per dag, beroende på hur långt man åker?

Peter Sjöstrand ger inga tydliga svar på dessa frågor, men tycker att de borde gå att lösa av arbetsgivarsidan, om det finns en vilja att göra det.

Under förhandlingens andra dag, när diskussionen börjar handla om huruvida arbetets start hos första kund är beordrad eller överenskommen mellan parterna, blir oenigheten tydlig även i den frågan.

Eftersom detta kan spela roll för om restiden ska räknas som arbetstid eller ej, vill arbetstagarsidan ställa ytter­ligare frågor till sina vittnen, två av målarna. Arbetsdomstolen går efter överläggning med på att tillåta det.

Målaren Felix Nilsson, som fanns på plats i vittnesbåset första dagen (se teckning), blir därför uppringd på förhandlingens andra dag.

Erik Grahn, fackförbundets ombud från LO-TCO Rättsskydd, förklarar att det finns en diskussion mellan Örnmarks och de anställda om huruvida resan till första kund är beordrad ­eller överenskommen. Därför ställs nya frågor.

– Hur har man uttryckt sig kring det här? frågar Erik Grahn

Felix Nilsson svarar:

– Vad jag hört har man sagt att mitt arbete börjar hos kunden kl 7.00.

– Vem har du hört det av?

– Min arbetsledare.

– Har du uppfattat det som att det har varit en order då?

– Ja.

Här avbryter arbetsgivarens ombud Anette Elmér:

– Ledande fråga.

Arbetsdomstolens ordförande Karin Renman ber Erik Grahn att formulera om frågan.

Erik Grahn frågar i stället:

– Hur har du uppfattat det de sagt då?

– Att det är det som gäller, man ska vara på arbetet klockan sju. Jag har aldrig hört att man kan utgå från firman, svarar Felix Nilsson.

Under slutpläderingen ställer fackets ombud Erik Grahn tre över­gripande frågor:

– Är den omtvistade tiden arbetstid? Om ja, ska den då avlönas? Om arbetsdomstolen tar ställning till den – ska också AD ta ställning till: Vad säger EU-rätten om arbetstid?

Sedan argumenterar han om varför ja är det rätta svaret på varje fråga.

Om varför restid ska betraktas som arbetstid efter Tyco-domen så säger han bland annat:

– Örnmarks har bestämt att målarna ska utgå från hemmet. De måste ta sig till kunderna, det är en arbets­order. De måste vara fysiskt när­varande på en plats som arbets­givaren bestämmer. De har inte heller möjlighet att själva bestämma avståndet mellan sig själva och arbetsplatsen.

Arbetstagarsidan vill att EU-domstolens tolkning av arbetstidsdirektivet ska få genomslag i svensk rätt genom en så kallad direktivkonform tolkning. Vad som är arbetstid enligt EU-rätten ska alltså vara arbetstid enligt arbetstidslagen och Riksav­talet, och ersättas som arbetstid enligt Riksavtalet.

– I övriga Europa har de här dom­arna, som Myzak och Tyco, fått långtgående konsekvenser. Bland annat har det medfört att belgiska brandmän har full betalning under sin bered­skaps­tid, till skillnad från förut. Nu är det upp till Arbetsdomstolen att se till att EU-rätten även tillämpas i Sverige, säger Erik Grahn.

Arbetsgivarsidans Anders Elmér kontrar med en retorisk fråga:

– Vem vill inte ha betalt för att komma till jobbet?

Efter att han ställer den stannar han upp och låter blicken vandra runt i salen. Sedan förtydligar han frågan med ett exempel:

– Vad är det för skillnad på kassörskan, som ofta är en kvinna, som ska infinna sig på Ica Maxi klockan 7.00 för att påbörja sitt arbete, och målaren som från samma tidpunkt har som arbetsuppgift att måla om varuhusets entré?

Arbetsgivarsidan hävdar att varken arbetstidsdirektivet eller den aktuella domen har någon effekt på svenska lagar och kollektivavtal. Dessutom skiljer sig flera sakförhållanden mellan Tyco-fallet och det med de svenska målarna på Örnmarks, enligt Anders Elmér, som bland annat förklarar att larminstallatörernas resa började utgå från hemmet på grund av att Tycos regionkontor hade lagts ner.

– Tyco-arbetsgivaren förändrade förutsättningarna för arbetstagarna. Örnmarks har inte genomfört några sådana förändringar.

Arbetsgivarsidan tycker också att facket sviker överenskommelser i tidig­are avtal. Motparten har ju fått en ökning i potten just för att inte kräva ersättning för den här restiden mer än för själva resan, förklarar Anders Elmér.

– Det är inte rimligt att man säljer bort en sak i en avtalsrörelse, och sedan får tillbaka det. Så gör man inte.

Anders Elmér tycker inte heller att den aktuella domen har någon betydelse för branschen generellt. Det är inte tillräckligt preciserat vad ”under samma förhållanden” betyder, utan Arbetsdomstolens tolkning kommer enbart ha bäring på det aktuella fallet.

Sammantaget tycker inte arbets­givarsidan att EU ska få inflytande över den restidsfrågan alls.

– Vi brukar vara pigga på att lyfta fram den svenska modellen. Här har vi utvecklat ett system under lång tid. Det innebär en hög skyddsnivå för arbets­tagar­sidan. Det här är ingen fråg­a som ska avgöras av EU-regler över huvud taget, säger Anders Elmé­r.

Enikö Arnell-Szurkos

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt