Skydd för båda parter i lagen

2016-10-27 00:00 Ann Norrby  

En klubbordförande kan tvingas att finna sig i att ifrågasättas av arbetsgivaren. Men ingen som tar hjälp av facket ska behöva vara orolig för att förlora jobbet.

Föreningsrätten ger alla rätt att tillhöra en arbetstagar- eller arbets­givarorganisation och att använda sitt medlemskap. Medlemskapet kan användas för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Det kan också handla om att fackets hjälp behövs för att få ut innehållna löner. Föreningsrätten får inte kränkas, det är lika förbjudet att skada den som har utnyttjat sin föreningsrätt som att försöka hindra den som vill utnyttja sin rätt.

Skyddet mot kränkning av föreningsrätten finns i medbestämmandelagen. För att något ska bedömas som en kränkning måste det för det första vara fråga om en konkret åtgärd som motparten, oftast arbetsgivaren, vidtar. För det andra måste syftet vara just en kränkning.

Det är så gott som alltid fackförbunden som driver tvister om föreningsrättskränkningar till AD. Ett undantag från senare år är arbetsgivarorganisationerna VVS Företagens och Plåtslageriernas riksförbunds stämning mot Byggnadsarbetareförbundet i samband med förbundets strejkvarsel 2012 (läs mer på sidan 23).

I flera fall anklagar fackförbunden arbetsgivaren för att ha låtit fackliga uppdrag eller kontakter med facket påverka beslut om avskedande eller uppsägning. Andra anklagelser gäller sämre löneutveckling, omplacering och olika hinder för fackligt förtroendevalda att sköta sina uppdrag.

I vår genomgång av de tre senaste årens tvister om föreningsrättskränkningar har de flesta avgjorts genom att parterna har förlikats före huvudförhandlingen. Vissa tvister är ännu inte avgjorda. Tre är avslutade genom så kallade tredskodomar. Tredskodomarna innebär att AD dömer ut de skadestånd som fackförbunden har krävt därför att respektive företag inte har svarat på fackförbundens anklagelser inom sin tidsfrist eller för att företaget inte kom till domstolen.

En tvist avslutades genom att arbetsgivaren gick med på fackförbundets krav.

I tre domar höll Arbetsdomstolen inte med fackförbunden om att arbetsgivaren hade kränkt föreningsrätten och i en fjärde dom var det bara en av flera anklagelser mot arbetsgivaren som domstolen bedömde som kränkande.

Avskrivningarna

Det framgår bara ­ibland vad som ligger bakom att ett mål som har kommit till AD avskrivs. Att det har blivit åter­kallat kan betyda att parten som har stämt har återkallat målet eller att målet har återkallats därför att parterna har för­likats. När parterna har förlikats framgår inte vad parterna har kommit överens om, alltså varken om förlikningen innehåller någon ekonomisk del eller hur stora summor det rör sig om.

Parterna försonas på väg in i rättssalen

Tvister i AD

Avskrivna tvister

Mål A 241/13

Handelsanställdas förbund stämde ett företag som säljer djurfoder sedan en lagerarbetare hade blivit avskedad. Arbetsgivaren motiverade avskedandet med att han hade tagit emot öl i mutor från en jaktklubb. Förbundet ansåg att det verkliga motivet till avskedandet var att lager­arbetaren tillsammans med sina arbetskamrater hade krävt att företaget skulle teckna kollektivavtal.

Handels krävde att såväl lager­arbetaren som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 19 maj 2014 sedan parterna hade förlikats.

Mål A 248/13

Unionen stämde en reservdelsfirma sedan en anställd hade blivit varnad och utskälld. Tidigare under året hade hon fått hjälp av fackförbundet i en lönediskussion. Förbundet hade också lyckats få hennes arbetsgivare att ta tillbaka en varslad uppsägning.

Unionen ansåg att varningarna och utskällningen berodde på att hon hade utnyttjat sin föreningsrätt. Förbundet krävde att såväl medlemmen som förbundet skulle få 100 000 kronor i allmänt skadestånd.

Målet avskrevs den 7 november 2014 sedan parterna hade förlikats.

Mål A 26/14

Byggnadsarbetareförbundet stämde ett företag i värme- och ventilationsbranschen sedan en anställd tekniker hade blivit uppmanad att skriva under sin egen uppsägning. När teknikern först ville rådgöra med facket, blev arbetsgivaren arg. Teknikern blev rädd, sprang iväg och ringde polisen. Förbundet krävde att såväl teknikern som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 7 april 2015.

Mål A 51/14

Kommunalarbetareförbundet stämde ett trossamfund sedan en provanställd kyrkvaktmästare fått veta att hans anställning skulle upphöra. Detta fick han veta efter att förbundet hade besökt vaktmästarens arbetsgivare.

Förbundet krävde att såväl vaktmästaren som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 26 juni 2014 efter att parterna hade förlikats.

Mål A 132/14

Psykologförbundet stämde ett landsting därför att en psykolog hade fått sämre löneutveckling efter att ha blivit skyddsombud och fackligt förtroendevald. Förbundet krävde att såväl psykologen som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 7 november 2014 efter att det hade återkallats.

Mål A 224/14

Elektrikerförbundet stämde ett elbolag sedan en fackligt förtroendevald elektriker hade blivit avskedad. Förbundet hade förgäves försökt få veta arbetsgivarens motiv till avskedandet. Förbundet krävde att såväl elektrikern som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 18 februari 2015 sedan det hade återkallats.

Mål A 233/14

GS Facket stämde ett snickeri sedan den enda snickaren som var med i facket hade blivit varslad om uppsägning på grund av arbetsbrist. Snickaren hade krävt att företaget skulle teckna kollektiv- avtal. Innan han blev uppsagd fick han nytt jobb och sa upp sig själv.

Förbundet krävde för egen del 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen och för snickarens del 150 000 kronor.

Målet avskrevs den 18 maj 2015.

Mål A 12/15

Handelsanställdas förbund stämde en livsmedelskedja och krävde att avskedandet av en fackligt förtroendevald ogiltigförklarades. Förbundet hävdade att han hade blivit av med jobbet på grund av sitt fackliga uppdrag.

Förbundet krävde att såväl den förtroendevalda som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 24 november 2015 sedan det hade återkallats.

Mål A 54/15

Handelsanställdas förbund stämde ett bemanningsföretag och krävde att avskedandet av en medlem ogiltigförklarades. Förbundet tillbakavisade arbetsgivarens motivering till varför han blev av med jobbet. Handels ansåg att det verkliga skälet var att han hade skött sina fackliga uppdrag.

Förbundet krävde att såväl medlemmen som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 16 november 2015.

Mål A 74/15

Livsmedelsarbetareförbundet stämde ett företag sedan en konditor hade blivit uppsagd med motiveringen arbetsbrist. Hon var den enda i företaget som var med i fackförbundet. Dagen efter att före­taget hade tecknat kollektivavtal, blev konditorn uppsagd.

Förbundet krävde att såväl konditorn som förbundet skulle få 250 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 10 mars 2016 sedan det hade återkallats.

Mål A 101/15

Handelsanställdas förbund stämde en butiksägare sedan en säljare hade blivit av med jobbet. Arbetsgivarens stöldanklagelse avvisades av fackförbundet. Handels ansåg att det verkliga skälet var att hon hade tagit kontakt med förbundet.

Förbundet krävde att såväl säljaren som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Målet avskrevs den 15 april 2016.

Mål A 117/15

GS Facket stämde ett företag sedan två medlemmar hade blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Uppsägningarna gjordes direkt efter att förbundet hade begärt att före­taget skulle träffa kollektiv­avtal.

Förbundet krävde 400 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkning.

Målet avskrevs den 13 januari 2016.

Mål A 174/15

Handelsanställdas förbund stämde ett djurtillbehörsföretag sedan företagets vd enligt förbundet hade kränkt klubbordföranden och andra anställda på olika sätt som hade samband med den fackliga verksamheten på företaget.

Förbundet krävde att klubbord­föranden skulle få 100 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen. För egen del krävde förbundet 150 000 kronor i allmänt skadestånd.

Målet avskrev den 7 juni 2016 sedan det hade återkallats.

Oavslutade mål

Mål A 200/15

Unionen stämde ett företag som inte var bundet av kollektivavtal. Tvisten gällde en av förbundets medlemmar som hade blivit avskedad. Enligt förbundet var anledningen till att kemisten blev avskedad att han tagit hjälp av Unionen för att få tillbaka avdragen lön.

Unionen krävde att såväl kemisten som förbundet skulle få 150 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Mål A 9/16

Målareförbundet stämde en målarfirma sedan en målare hade hotats av sin arbetsgivare i samband med en rättstvist.

Förbundet krävde att såväl målaren som förbundet skulle få 150 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Mål A 111/16

Livsmedelsarbetareförbundet stämde ett livsmedelsföretag sedan en tekniker som hade flera fackliga uppdrag hade blivit omplacerad till ett mindre kvalificerat jobb.

Förbundet krävde att såväl teknikern som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränk­ningen.

Domar

Tredskodomarna 18/14 och 60/14, Mål A 232/13

Handelsanställdas förbund stämde en butik efter att en anställd hade fått ett hotfullt mejl från sin arbetsgivare. Han skickade mejlet sedan hon hade fått hjälp av förbundet att få ut den lön hon hade rätt till.

Handels krävde att såväl den anställda som förbundet skulle få 50 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Arbetsgivaren svarade först inte på fackförbundets anklagelser i tid. Då meddelade AD en tredskodom (nr 18/14). Sedan begärde företaget att målet skulle tas upp igen, men kom inte till förhandlingen som domstolen hade kallat till.

AD medgav då förbundets krav i en ny tredskodom (nr 60/14).

Tredskodom 67/14, Mål A 148/14

Byggnadsarbetareförbundet stämde ett byggföretag sedan en plattsättare hade blivit av med jobbet. Förbundet hävdade att han hade blivit avskedad därför att han hade kontaktat Byggnads för att få hjälp med att få ut sin sjuklön.

Byggnads krävde att såväl plattsättaren som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

AD medgav förbundets krav i en tredskodom.

Dom 70/14, Mål A 197/14

Unionen stämde Ledarnas arbetslöshetskassa sedan en handläggare på kassan som också var klubbordförande hade blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Unionen hävdade att uppsägningen berodde på att han hade utnyttjat sin föreningsrätt. Förbundet hävdade också att kassan hade försökt få honom att inte utnyttja sin föreningsrätt.

Unionen krävde att a-kassan skulle betala 180 000 kronor i allmänt skadestånd till handläggaren och 75 000 kronor till förbundet. Kraven grundade sig både på föreningsrättskränkningen och på otillåten avstängning.

A-kassan gick med på Unionens krav.

Dom 77/14, Mål A 185/13

Byggnadsarbetareförbundet stämde en byggfirma och hävdade att huvudskyddsombudets föreningsrätt hade kränkts genom att arbetsgivaren systematiskt hade nekat honom ledigt för att sköta sina fackliga uppdrag.

Byggnads krävde att såväl skyddsombudet som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Arbetsdomstolen avslog Byggnads talan. Arbetsgivaren hade inte systematiskt nekat skyddsombudet ledigt. Domstolen ansåg att arbetsgivaren hade rätt att få veta mer om vad han skulle använda ledigheten till för att kunna avgöra om han behövde vara ledig för att kunna sköta sina fackliga uppdrag.

Dom 29/15, Mål A 46/14

Kommunalarbetareförbundet stämde ett bussbolag för att ha kränkt huvudskyddsombudets föreningsrätt. Förbundet ansåg också att bussbolaget hade brutit mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen genom att skyddsombudet hade hindrats att sköta sitt uppdrag. Bolaget hade begärt förhandling och krävt att Kommunal skulle avsätta honom.

Kommunal krävde att såväl skyddsombudet som förbundet skulle få 300 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen och brotten mot förtronde- och arbetsmiljölagarna.

Arbetsdomstolens majoritet avslog Kommunals talan. Bussbolaget hade rätt att kritisera skyddsombudet och begära att förbundet skulle avsätta honom. Eftersom arbetsgivaren inte hotade att ta till åtgärder om förbundet lät bli att avsätta skyddsombudet var det inte fråga om något lagbrott, ansåg majoriteten. En ledamot höll inte med om det, utan ansåg att bussbolaget hade kränkt föreningsrätten.

Tredskodom 76/15, Mål A 131/15

Unionen stämde ett kemikalieföretag efter att en säljchef hade avskedats. Förbundet hävdade att hennes avskedande motiverades med att hon hade tagit kontakt med förbundet för att få hjälp med att få ut sin och sina arbetskamraters innehållna löner.

Unionen krävde att såväl säljchefen som förbundet skulle få 200 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

AD medgav förbundets krav i en tredskodom.

Dom 1/16, Mål A 151/14

Byggnadsarbetsarbetareförbundet stämde ett inredningsföretag sedan fyra medlemmar hade blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Förbundet hävdade att de fyras föreningsrätt hade kränkts på olika sätt innan de blev uppsagda.

Förbundet krävde att de fyra skulle få 200 000 kronor var i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningarna. Förbundet krävde lika mycket för egen del.

Arbetsdomstolen kom fram till att en av anklagelserna om föreningsrättskränkning stämde. Kravet att de skulle visa upp sina körjournaler var kränkande. För detta fick företaget betala mellan 10 000 och 40 000 kronor var i allmänt skadestånd till dem. De olika summorna beror på att de drabbades olika hårt. Förbundet fick också 40 000 kronor i allmänt skadestånd.

Däremot ansåg AD att det inte var föreningsrättskränkande av företaget att redovisa sin negativa inställning till att teckna kollektivavtal eller att fråga om de var medlemmar i någon facklig organisation. Det var heller inte fel av företaget att ifrågasätta medlemmarnas arbetsinsatser eller kontrollera deras närvaro.

Dom 54/16, Mål A 142/15

Unionen stämde ett företag och hävdade att en anställds föreningsrätt hade kränkts genom att vd delade ut förbundets förhandlingsframställning till alla anställda. Framställningen handlade om den anställdas klagomål på vd och innehöll känsliga personuppgifter. Förbundet hävdade också att arbetsgivaren hade hotat med att företaget måste säljas eller läggas ned om det dömdes att betala skadestånd till den anställda.

Förbundet krävde att såväl den anställda som förbundet skulle få 75 000 kronor i allmänt skadestånd för föreningsrättskränkningen.

Arbetsdomstolen ansåg inte att det var bevisat att arbetsgivaren hade sagt att han skulle sälja eller lägga ned företaget om han blev tvungen att betala skadestånd. Att han hade lämnat ut känsliga personuppgifter var klart olämpligt, men hade inte som syfte att kränka den anställdas föreningsrätt, ansåg domstolen.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna