Strejk för miljön lagligt – men facken nobbar

2019-08-22 00:00 Jonna Söderqvist  

Politisk strejk. De svenska facken vill inte klimatstrejka – trots att en politisk strejk i form av en kort demonstration sannolikt är tillåten.– Strejkvapnet ska hanteras varsamt, säger avtalschef Tommy Andersson på LO.

Klimataktivisten Greta Thunberg och rörelsen Fridays for Future uppmanade i slutet av juli facken att klimatstrejka den 27 september. Men uppmaningen har fått kalla handen från många fackförbund och centralorganisationer – trots att den vore laglig under vissa förutsättningar.

– Strejkvapnet ska hanteras varsamt. Vi är rädda om det. En politisk stridsåtgärd är ytterst allvarlig, säger enhetschef Tommy Andersson på LO till Lag & Avtal.

I samband med uppmaningen till klimatstrejk sa centralorganisationen LO till TT att strejkvapnet inte brukar användas för politiska påtryckningar, utan att det används för löne- och arbetsvillkor på arbetsmarknaden. Centralorganisationerna Saco och TCO kom med ungefär samma budskap. Det är centralorganisationernas medlemsförbund som beslutar om stridsåtgärder.

– De fackliga organisationerna har uppenbarligen bara tänkt att det där är något som vi aldrig gör. Det finns ingen tradition av politiska strejker i Sverige, säger Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet, till Lag & Avtal.

Miljökrav är inte något som fack­förenings­rörelsen skulle engagera sig i så starkt att man tar till stridsåtgärder, konstaterar Niklas Bruun, professor emeritus i civilrätt och specialiserad på nordisk arbetsrätt.

Inte heller i Finland.

– I allmänhet är tröskeln att ta till stridsåtgärder högre i Sverige än i Finland. Det speglar en skillnad i förhandlingskultur, säger Niklas Bruun.

Han ser dock inga lagliga hinder i länderna för att organisera korta mani­festationer för klimatfrågor.

– Jag tror att det kan vara svårt att få medlemmarna att ställa sig bakom en politisk strejk för mer abstrakta miljömål, säger han.

Enligt honom är det lättare för fackföreningsrörelsen att engagera sig i konkreta krav. Därför tror han att det skulle kunna hållas korta manifestationer för åtgärder för miljön, till exempel att man skulle motsätta sig användning av engångsmuggar vid arbetsplatsens fika.

Det finns ”en viss restriktivitet” i användningen av politiska stridsåtgärder i Sverige, konstaterar Tommy Andersson, enhetschef på LO:

– Min personliga uppfattning är att om statsmakten ger sig på att försämra fackliga grundläggande rättigheter, till exempel strejkrätten, så skulle det kunna vara aktuellt med en politisk manifestation, säger han.

I den nya lagen om strejkrätten som började gälla i augusti i år ligger ju parternas eget förslag på inskränkningar som grund. Hur ser du på det?

– Vi förhandlade fram ett förslag som regering och riksdag lade fram. Vi klarade det den vägen. Grunden är att vi försöker lösa frågor i förhandlingar och vi vill inte att politikerna ger sig in i de frågor vi har att hantera mellan parterna.

2007–2008 höjde alliansregeringen avgifterna till arbetslöshetskassorna och försämrade villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Det resulterade i ett stort medlemstapp inom i synnerhet LO-förbunden. Tommy Andersson minns att frågan om politisk strejk då var på bordet, men ingen strejk arrang­erades.

Bestämmelserna, som reglerar polit­iska stridsåtgärder, är få.

– Huvudprincipen är att allt som inte är förbjudet är tillåtet när det gäller stridsåtgärder, förklarar professor Birgitta Nyström.

Föreningsfriheten, som innefattar rätten till stridsåtgärder, är grundlagsskyddad. Den skyddas också av internationella avtal och konventioner, till exempel av Europakonventionen. Enligt bland annat internationella arbetsorganisationen ILO ska fack­förbunden ha möjlighet till proteststrejker och politisk viljeyttring i till exempel ekonomiska och sociala samhällsfrågor, alltså också i frågor som inte direkt berör kollektivavtal.

De bestämmelser som reglerar stridsåtgärder i Sverige finns i lagen om medbestämmande och i lagen om offentlig anställning. Enligt lagen om offentlig anställning får kommun- och statsanställda inte delta i en politisk strejk när det handlar om inhemska politiska åtgärder. Det betyder att anställda i offentlig sektor skulle vara förbjudna att delta i till exempel en klimatstrejk.

I förarbetena till medbestämmandelagen från 1975 diskuterades om det skulle tas med stadganden om politiska stridsåtgärder. Man kom då fram till att Arbetsdomstolens rättspraxis är tillräcklig och att politiska strejkers laglighet ska avgöras från fall till fall, enligt Birgitta Nyström.

Det har kommit några domar om politiska strejker.

– Den rättspraxis som finns är att korta demonstrationsåtgärder är tillåtna. Är det längre åtgärder är det ett angrepp på arbetsgivarens arbetsledningsrätt, säger hon.

En kort åtgärd kan handla om några timmar, medan en längre kan handla om en dag. Det betyder att en klimatstrejk i form av en demonstration på till exempel ett par timmar troligen är laglig, enligt Birgitta Nyström.

Politiska strejker i Sverige

1902 Rösträttsstrejken

En politisk strejk för demokrati och allmän rösträtt. Strejken varade i tre dagar och omfattade 110 000 arbetare över hela landet.

1981 Strejk mot tekopolitiken

Beklädnads genom­för en politisk strejk i protest mot att den borgerliga regeringen inte genomförde riks­dagens beslut om tekopolitiken. 30 000 beklädnadsarbetare lade ned arbetet under två timmar.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt