"Svensk inflation har inte relevans för förhandlingarna"

2022-06-16 16:53 Leif Holmkvist  
"Svensk inflation har inte relevans för förhandlingarna", säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna. I bakgrunden Jonas Hagelqvist, vd IKEM. Foto: Industriarbetsgivarna

.AVTALSRÖRELSEN. Krig, pandemi, logistikstrul, materielbrist och inflation. Det är fonden när Industriarbetsgivarna och IKEM startar avtalsrörelsen. ”Vi ser en risk för högt kostnadstryck som påverkar konkurrenskraften”, varnar Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

”Svåraste avtalsrörelsen någonsin”. Så brukar förhandlarna säga, varje gång. Men i år har klyschan täckning:

– Med hjälp av stöd tog vi oss igenom pandemin och såg fram emot 2022 som ett återhämtningens år, säger IKEM:s vd Jonas Hagelqvist. Så kom kriget och nu är kostnadsbilden väldigt ansträngd, inte minst på råvaror och energi.

Industriarbetsgivarna med 90 000 anställda i 1 000 företag och IKEM, Innovations- och kemiindustrierna, med 70 000 anställda i 1 400 företag har ingått ett strategiskt samarbetsavtal för att stärka bas- och processindustrins ställning inför avtalsrörelsen. De är först ut på plan med att beskriva förutsättningarna för industriavtalet och märket.

Det är ingen enkel uppgift att gissa vägen fram till ett avtal sista veckan i mars nästa år. Kanske klarnar sikten i höst då parterna ska prata ihop sig för att byta yrkanden före jul och realförhandla efter nyår.

– Det råder en stor osäkerhet och många pratar redan om kompensationskrav, säger Per Hidesten. Men vi kan också konstatera att vi har bland världens högsta arbetskraftskostnader och en fallande produktivitetstrend sedan 2009.

Produktivitetsökningen och den importerade inflationen är de faktorer som starkast styr var märket ska sättas.

– Vi har sett en rejäl sänkning av produktivitetsökningen sedan finanskrisen, påpekar Jonas Hagelqvist. De senaste åren har den stannat vid 1,5 – 1,6 procent.

Riktigt varför det är så har ingen fullt ut lyckats förklara, men Jonas Hagelqvist misstänker att industrin har plockat de lägst hängande frukterna först:

– Vi har hämtat hem vinsterna ur digitalisering och automation. Nu är det allt svårare att öka produktiviteten.

Men den stora frågan inför avtalsrörelsen är den rekordhöga inflationen och hur länge den håller i sig? Och det är en fråga som industriavtalets parter inte befattar sig med, det ska Riksbanken hantera:

– Svensk inflation har inte relevans för förhandlingarna, slår Per Hidesten fast. Vi ser till produktiviteten och låter konkurrenskraften avgöra. Många bedömer att inflationen snart kommer att sjunka. Men vi kompenserar inte för inflation, då gör vi bara saker etter värre.

Inflationen led till sänkta reallöner för innevarande år, vilket inte hänt sedan 2011. Jonas Hagelqvist passar på att hylla industriavtalet:

– Det fyller 25 i år och har levererat reallöneökningar på 55 procent sedan starten 1997. Det är ett resultat som vi inte hittar någon annanstans.

Han tycker inte att parterna ska snegla på tyska tvåårsavtal kring 8 procent:

– De tyska förhandlingarna utgår från tyska förhållanden. Vi ska undvika en svensk löneinflation. På längre sikt vinner alla på det.

Jonas Hagelqvist tror heller inte att företagen kan möta sina ökade kostnader eller skapa löneutrymme genom att höja priserna:

– Alla företag klarar inte att kompensera sig med prishöjningar om de ska vara konkurrenskraftiga. Vi måste tänka på att avtalet ska kunna bäras av företag utanför märket också. Det är många som har det kämpigt i dagarna, i vissa företag raderar energikostnaden ut hela marginalen.

– Visst har relativt billig el varit en konkurrensfördel för svensk industri och vi har fortfarande ett ganska bra läge. Men situationen i södra Sverige är problematisk för många företag.

Det finns många mörka moln vid förhandlarnas horisont och Per Hidesten spanar in ännu ett bekymmer för den exporttunga bas- och processindustrin:

– Den globala efterfrågan går ner nästa år.

Enligt Industriekonomernas prognos i maj, med den illavarslande rubriken ”Ur askan i elden”, tvärbromsar den svenska exporten: från en ökning på 7,5 procent i fjol, till 3,4 procent i år för att landa på 1,5 procent nästa år. Industriproduktionen i världen, exklusive Kina, väntas krympa med 2 procent nästa år. Och precis lika mycket väntas den svenska basindustrins produktion minska under 2023.

Men allt är ändå inte dystert för den svenska industrin, framhåller Per Hidesten:

– Vi tror starkt på den gröna omställningen, det gäller bara att få el och tillstånd på plats. Och vi ser en återflytt till Sverige av företag som gör att fler kan anställas, trots den starka automationen.

Men osäker och svårbedömd är den närmsta framtiden. Det kan påverka avtalets längd. Facken kan tänkas sikta på ett kortare och högre avtal med inslag av kompensationstänkande.

– Vi brukar ju ha tre år som utgångsläge, säger Jonas Hagelqvist. Men om våra uppfattningar om utvecklingen framgent divergerar för mycket, ja, då blir det svårare. Då är det rimligt att anta att facken kan komma att kräva ett kortare avtal.

 

Så ser industriarbetsgivarna på ekonomin

Ekonomiska nyckeltal (volym i %)  

  2022                  2023  
Produktion industri totalt      2,0 -2,0  
Produktion teknikindustri  2,0 0,0  
Produktion basindustri  1,0  -2,0  
Arbetslöshet     7,5 7,4  
KPIF genomsnitt 5,2 2,4  
BNP   2,5 1,0  
Bruttoinvesteringar 2,4 -3,9  
Export    3,4    1,5  
Import 3,5 0,9  
       

Källa: Industriekonomernas konjunkturrapport maj 2022

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen