Tystnaden du aldrig kan köpa

2015-01-28 23:00 Lennart Kriisa  
Chefredaktör Lennart Kriisa. Foto: Jörgen Appelgren

LEDARE. Arbetsmarknaden har sina egna spelregler. En är att när arbetsgivare vill göra slut med en anställd, och det är oklart om arbetsgivaren har juridiken på sin sida, då brukar det sluta med en förlikning.

Sådana avtal ser rätt lika ut. Arbetstagaren får ett antal månadslöner och förbinder sig i gengäld att inte berätta om avtalet för någon utomstående. Arbetsgivaren vill skydda sitt varumärke och undvika skitsnack.

Även tvister om diskriminering slutar ofta med en förlikning, men Diskrimineringsombudsmannen har sina egna tankar om hur en sådan ska se ut. DO kräver till exempel att arbetsgivaren erkänner diskrimineringen i förlikningsavtalet. En klausul med munkavle är det heller inte tal om.

När DO tänker stämma ett bolag för diskriminering, då offentliggörs namnet ofta direkt på både sajten och i pressmeddelanden. Företaget hinner inte ens börja diskutera en förlikning.

Arbetsgivaren har alltså små möjlig­heter att undvika skam­pålen, oavsett skuld. I det här numret reder vi ut vad som driver DO att hänga ut företagen. Och hur före­tagen själva upplever förhandlingarna med DO.

Att DO behövs är hur som helst en självklarhet. Att söka ett arbete är som att delta i ett lopp, den som först kommer i mål får jobbet. Alla måste få tävla på lika villkor. Tänk dig att en tävlande skulle ha sämre förutsättningar att vinna, bara för att han eller hon har fel ursprung eller ålder.

Ändå tycks detta vara svårt för arbetsgivarna att ta till sig. En myndighet ville nyligen anställa en jurist och sorterade bort alla som var äldre än 36 år. Diskriminering, ansåg en 52-årig jurist och vände sig med rätta till DO. Hur kan erfarenhet vara en nackdel?

Lika illa är det när arbetsgivare rensar bort utländska namn. Bevis finns för att det snarare är regel än undantag. Forskare vid Linnéuniversitetet skickade ut 3 000 identiska ansökningshandlingar till företag som sökte personal – den enda skillnaden var att jobbsökaren antingen hade ett svenskt eller ett arabiskt namn. Chansen att få komma på en anställningsintervju var 50 procent högre med ett svenskklingande namn. Då behövs en diskrimineringsombudsman som är på hugget.

 

Lennart lyssnar:

”Att lagstifta är en av flera saker som vi måste göra för att omvandla otrygga arbeten till trygga anställningar”.

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt vädjade under parti­ledardebatten att ut­reda behovet av lagstiftning för att begränsa bemanningsanställningar.

”Vi ska inte ha en ordning där man ena dagen blir utsparkad från företaget för att nästa dag komma in via ett annat företag som bemanningsanställning. Hur vi ska hantera detta vill jag dock låta parterna ha en bestämd uppfattning om.”

Statsminister Stefan Löfven är ingen vän av lagstiftning. Han håller krampaktigt fast vid den svenska modellen.

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna