Unionen kräver lag mot övervakning

2016-05-25 23:00 Lena Gunnars  
Martin Wästfelt. Foto: Camilla Svensk

Kontroll. Den personliga integriteten på jobbet var en het fråga i avtalsrörelsen.Men Unionen kräver mer: lagstiftning.Chefsjuristen Martin Wästfelt är frustrerad över att ingen lag är på väg. Svenskt Näringsliv sörjer den inte alls.

Unionen har via enkätundersökningar fått veta att medlemmarna upplever en brist i regleringen av frågor kring den personliga integriteten. Många ser arbetsgivarnas möjligheter till elektronisk övervakning som ett latent hot.

– Ända sedan data­lagen kom 1973 har människor funderat över hur arbetsgivare kan kontrollera sina anställda genom till exempel inpasseringssystem och andra typer av kontrollsystem. Det är olyckligt att det inte har gått att få till stånd någon reglering på det här området, säger Martin Wästfelt.

I företag som har legitima skäl att ta in personuppgifter om sina anställda kan det vara lockande att använda informationen till andra saker, enligt Martin Wästfelt. Då kanske arbetsgivaren får för djup inblick i medarbetares hälsa eller andra personliga förhållanden. Hur många som utsätts för den typen av kontroll vet ingen. Mörkertalet kan vara stort.

– Enda sättet att få det prövat är att vägra att fylla i systemen. Men de allra flesta vill inte riskera sin anställning. Därför växer det inte fram någon rättspraxis, säger Martin Wästfelt.

Det enda som finns att rätta sig efter är det som kommer fram i kölvattnet av personuppgiftslagen, Pul.

– Men den lagen är väldigt allmän och inte helt lätt att applicera. Pul ger arbetsgivaren tillåtelse att ha den här typen av behandling av sina anställda – om det är nödvändigt för att arbetsgivaren ska kunna beräkna lön eller av säkerhetsskäl veta vilka som befinner sig i lokalerna. Men arbetsgivaren måste i förväg informera om syftet, säger Martin Wästfelt.

Unionen ser hellre lagreglering än överenskommelser via kollektivavtal. Förbundet har kommit fram till att det blir för svårt att få till en balanserad intresseavvägning avtalsvägen.

Regeringen tillsatte för några år sedan en utredning om integritetsskydd i arbetslivet. Ett förslag om hur en sådan lag skulle kunna se ut presenterades 2009. Men sedan dess har ingenting hänt.

Svenskt Näringsliv var mycket kritiskt i sitt remissvar på förslagen i betänkandet Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) och framförde att någon sådan lag inte behövs. Organisationen anser att en sådan lag skulle begränsa arbetsledningsrätten, omintetgöra väl fungerande drogtestningsprogram, äventyra program för rehabilitering av sjuka arbetstagare och försvåra för arbetsgivare att fatta välgrundade anställningsbeslut.

– I mångt och mycket fungerar det väl, som det är nu. Längden på raster och arbetstiderna finns reglerat i de flesta kollektivavtal och i arbetstidslagen. Frågor om integritet regleras också redan via lagstiftning och kollektivavtal eller andra avtal. Avtalen träffas ofta på lokal nivå. Det finns även rättspraxis från AD som är vägledande, till exempel när det gäller drogtester, säger Niklas Beckman.

 

Läs också:

Läs mer: Hon var kontrollerad ända in på toa

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt