Vad strider man om i kyrkan?

2022-11-16 20:36 Jonna Söderqvist  

ARBETSRÄTT. Stridigheter inom Svenska kyrkan har synts i media. Men är kyrkan mer konfliktdrabbad än andra arbetsgivare? Lag & Avtal har tittat närmare på konflikterna inom kyrkan.

”Kyrkomusiker tvingades leda barnkör”. ”Tidigare chef vid Köpings pastorat kräver 1,3 miljoner”. ”Uppsagd präst som uppvaktade kollega tar strid”. ”Facket: Kyrkoherde diskriminerade medarbetare”.

Det är några av rubrikerna som berör tvister i Svenska kyrkan och stämningar i Arbetsdomstolen som Lag & Avtal skrivit om de fem senaste åren. Hur ser det ut i Svenska kyrkan med dess ungefär 620 arbetsgivare och 22 000 anställda när det kommer till arbetsrättsliga tvister?

Ifjol handlade det om sammanlagt fem fall som nådde domstol och tretton centrala tvisteförhandlingar.  Det visar siffror från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Skao:s verksamhetsberättelse.

Hur ser du på antalet tvister, förhandlingschef Cecilia Herm vid Skao?

– Min erfarenhet är att det inte är uppseendeväckande många. De flesta tvister handlar om uppsägningar eller turordningsbrott, säger Cecilia Herm som är förhandlingschef på Skao.

Hon har arbetat inom både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i trettio års tid. På Skao började hon som förhandlingschef 2015. Hon betonar att Svenska kyrkan är en organisation som består av runt 620 församlingar och pastorat som alla är sina egna juridiska enheter.

– Någon arbetsplats är bättre och någon sämre. Det går inte att dra alla över samma kam, säger hon.

Sedan 2017 har Arbetsdomstolen tagit ställning i tre domar som berör kyrkan.

I två av domarna gav Arbetsdomstolen fackförbundet rätt, och i en dom fick arbetsgivarna rätt (se faktaruta).

– Det har fallit max ett avgörande per år under min tid. Det är svårt att dra några slutsatser på basis av det, säger Cecilia Herm.

I två av de fem ärenden som nådde domstol ifjol hade facket stämt arbetsgivaren och Skao till Arbetsdomstolen. I ett fall hade arbetsgivaren och Skao stämt en arbetstagare i en lönetvist.

I de två övriga målen väcktes stämning i tingsrätt.

– Generellt når stämningarna oftare Arbetsdomstolen än tingsrätten. I målen som når tingsrätt är det svårare att hitta förhandlingslösning, konstaterar Cecilia Herm.

Ett av de stora fackförbunden inom kyrkan är Vision, som organiserar tjänstemän och chefer, till exempel präster, diakoner, administratörer och kanslichefer.

Visions medlemmar som jobbar inom kyrkan är oftare involverad i tvister i jämförelse med andra branscher.

Det visade en undersökning som tidningen Vision gjorde i höstas. Fyra procent av Visions medlemmar arbetar inom kyrkan, medan nio procent av tvisterna domstol berörde kyrkoanställda. Tidningen granskade ärenden från 15 år tillbaka.

– Det var relativt sett fler konflikter som vi inte kunde lösa tillsammans med kyrkan i förhållande till antalet medlemmar, säger Oskar Pettersson som är biträdande förhandlingschef på Vision.

Vision ser samma trend i antalet centrala tvisteförhandlingar.

Vad kan det bero på?

– Jag vill inte spekulera i det, säger Oskar Pettersson.

Cecilia Herm vill inte uttala sig om siffrorna och tillägger att hon inte sett underlaget till dem.

Ett annat stort fackförbund är Kommunalarbetareförbundet som organiserar till exempel kyrkogårdsanställda. Inom Kommunal sticker däremot inte antalet konflikter med kyrkan ut, enligt förbundet.

– Relativt till storleken är antalet tvister det samma som inom andra branscher. Vi har varken mer eller mindre tvister med kyrkan, eller fler eller färre ärenden i AD där kyrkan är motpart, säger Johan Ingelskog som är avtalssekreterare på förbundet.

- Kanske till och med lite färre om man jämför med Sveriges kommuner och regioner storleksmässigt.

Han anser att förhandlingsklimatet generellt är bra med kyrkan.

Kyrkan tampas med en krympande kassa. Samtidigt som utgifterna ökat, har antalet medlemmar i kyrkan minskat. I Skaos verksamhetsberättelse från år 2020 framgår det att det antalet anställda som sagts upp på grund av arbetsbrist ökat med mer än 50 procent.

– Som det sett ut hittills har det inte påverkat antalet tvister dramatiskt, säger Cecilia Herm på Skao.

Inte heller Oskar Pettersson på Vision ser det som en förklaring till att det blir svårare att lösa tvister.

– Har man en sämre ekonomi så finns det ju stora möjligheter att säga upp på grund av arbetsbrist och det blir sällan tvister i grunden på en arbetsbristuppsägning.

Alla anställda inom kyrkan påverkas inte heller av minskade intäkter från medlemsavgifter. Till exempel de som arbetar inom kyrkogårdsförvaltningen berörs inte, eftersom verksamheten finansieras av begravningsavgiften.

Efter att staten och kyrkan gick skilda vägar år 2000 fick kyrkan alla arbetsgivaruppgifter. Kyrkoherden leder all verksamhet och är högsta chef. Således har de en roll både som själavårdare och chef.

En stämningsansökan i Arbetsdomstolen som kan tyda på en sammanblandning av rollerna, handlade om en chef som enligt förbundet följde med på en anställds privata läkarbesök mot hens vilja. Parterna förlikades innan målet togs upp i AD.

Finns det en konflikt mellan rollerna, Cecilia Herm på Skao?

– Jag har svårt att svara på det. Men det går inte att backa från att det är två olika roller att vara kyrkoherde och arbetsgivare och det är viktigt att veta vilken hatt man har på sig, säger Cecilia Herm.

Hon har inte hört att kyrkoherdar skulle uppleva svårigheter att särskilja på dem.

Kommunals Johan Ingelskog betonar att man ska vara försiktig att dra slutsatser på basis av en stämning. Enligt honom finns samma tendens inom andra sektorer.

– Kyrkan sticker inte ut när det kommer till tvister som uppstår till följd av de här dubbla rollerna.

I de tvister som uppstår, finns det gemensamma nämnare?

– Det är ofta små företag där laget blir viktigt. Då kan det uppstå det samarbetsproblem mellan individer, konstaterar Johan Ingelskog på Kommunal.

– Det ser vi inte bara inom svenska kyrkan, utan generellt när man är på den typen av arbetsplatser.

I medeltal har en församling eller pastorat cirka 22 anställda.

Också Oskar Pettersson ser de små arbetsplatserna som en förklaring till att det är svårt att komma överens.

– Ju mindre arbetsgivare, desto svårare är det att ha koll på allting.

Han konstaterar också att det – oaktat om det handlar om kyrkan eller någon annan bransch – ofta brister i kunskapspåfyllningen inom de arbetsrättsliga delarna när chefer tillsätts.

Cecilia Herm på Skao säger att organisationen har ett stort utbud av ledarskapsutbildningar.

– Vi finns för de små församlingarna och pastoraten, säger hon.

Så leds församlingar och pastorat

Kyrkoval hålls vart fjärde år.

Då väljs ledamöter till kyrkans fullmäktige som är det högsta beslutande organet i ett pastorat, som är flera församlingar som samverkar, eller en församling.

Kyrkofullmäktige väljer ledamöter till ett kyrkoråd.

Kyrkorådet utgör styrelse i församling respektive pastorat.

Kyrkorådet är arbetsgivare.

Kyrkoherden leder all daglig verksamhet och är ledamot av kyrkorådet och en del av styrelsen.

Kyrkoherden företräder arbetsgivaren i det dagliga arbetet.

I kyrkan finns sammanlagt cirka 640 arbetsgivare och 22 000 anställda.

Källa: Skao.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen