Våga byta mentalt rum med din kollega

Förändringens fyra rum - eller fyrarummaren - är ett verktyg för självkännedom som Claes Janssen, psykolog och docent i pedagogik, utvecklade under 80- och 90-talen. Det skulle snart visa sig att instrumentet också var lämpat för organisations- och ledarskapsutveckling.

Sedan tidigt 90-tal är organisationskonsulten Bengt Lindström Claes Janssens partner. Som konsult har han medverkat till att sprida verktyget över allt större användningsområden. Små företag och stora (IKEA är ett exempel) använder i dag fyrarummaren.

- I alla sammanhang börjar vi med individen. Varje individ i den organisation som vi arbetar med får svara på ett antal frågor som sedan placerar vi dem på det vi kallar outsiderskalan, berättar Bengt Lindström.

I varsin ände av denna skala finns de personlighetstyper som grovt skisserades ovan. De fyra rummen, eller psykologiska tillstånden, som är centrala i denna "praktiska vardagspsykologi", som Claes Janssen själv kallar den, står för Nöjdhet, Censur/Förnekande, Förvirring och Inspiration/Förnyelse.

Några exempel på frågor är:
- "Anser du att ett barn ska uppfostras så att man stärker dess individualitet och oberoende, även om dess värderingar på så sätt kommer att bli olika dem som är gängse i samhället?"
- "Tror du att du är känsligare för tvång än andra människor?"
- "Har du en känsla av att en normal människas liv i vår kultur i själva verket är absurt?"

Frågorna är konstruerade så att den som i sin personlighet - eller i sitt nuvarande "livsläge" - har en preferens för rummen till höger är den som svarar mest "ja". Nej-svararna styrs mer av det som rummen till vänster representerar.

När alla på arbetsplatsen har placerat in sig i outsiderskalan har oftast någonting redan hänt, som påverkar arbetsklimatet positivt:

- De olika sätten att se på sig själv, på andra och på världen ikring oss som åskådliggörs av Fyrarummaren och Outsiderskalan blir begripliga, hanterbara, mindre hotfulla, ja rentav produktiva. Fyrarummaren ger en struktur och ett gemensamt språk för sådant som annars har varit svårt att förstå och hantera, säger Bengt Lindström.

De båda rummen till vänster står för den positiva - nöjdheten, förstås - och den mer negativa sidan av att vara en person som inte vill ha så mycket förändring. Det övre kan associeras med egenskaper som stabilitet och anpassning, det undre med stelhet, hyckleri och rädsla för förändring. På högersidan står det övre rummet för kreativitet och inspiration, det undre för förvirring, tvivel och utanförskap.

Ofta reagerar en uttalad "Ja-svarare" eller en uttalad "Nej-svarare" med att börja reflektera lite över om han eller hon kanske skulle må väl av att utveckla den andra sidan lite mer.
Alla har också något av alla rum inom sig. När förändringar sker på jobbet går vi på ett typiskt sätt igenom dem från vänster till höger:

Vi hade det ju så bra - Nöjdheten (som nu sörjs) - Jag tänker inte gå in i det här. - Förnekelsen - Hur i all världen ska det bli nu? - Förvirring - Aha, med den här nya organisationen får jag tid att utveckla mitt arbete - Inspiration/förnyelse.

Man kan också betrakta organisationen som helhet i Fyrarummarens termer. Hur är arbetsklimatet i fråga om nöjdhet? Inspiration? Vågar vi inte säga vad vi tycker - har organisationen hamnat i det nedre vänstra rummet?

Med en enkät - Organisationsbarometern, mäts arbetsklimatet med frågor som har direkt anknytning till de fyra rummen. Därefter formulerar man nya mål i en handlingsplan för att förbättra resultatet, och efter en tid mäts förhållandena igen.