Vågar jag be om tjänstledigt?

Rätt till tjänstledighet för att studera regleras i studieledighetslagen. Huvudregeln i lagen är att studier ger rätt till tjänstledighet. Det spelar ingen roll vad studierna avser och de behöver inte vara kopplade till anställningen. För fackliga studier och för kortare ledigheter gäller särskilda regler men de verkar inte vara aktuella i detta fall.

För att ha rätt till ledighet fordras att arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de ­senaste två åren. Vid beräk­ningen får även anställning hos andra företag inom koncernen räknas, liksom tid hos överlåtaren om det skett en företags­övergång.

En arbetsgivare kan inte neka ledighet för studier men kan skjuta upp den. Om arbets­givaren vill skjuta upp ledigheten ska arbetsgivaren omedelbart underrätta arbetstagaren om det och om skälen för uppskovet. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal för arbetet ska även facket underrättas. Facket kan då begära överläggning med arbets­givaren om uppskovet inom en vecka.

Om en arbetsgivare som har kollektivavtal vill skjuta upp ledigheten mer än sex månader från det att ledigheten begärdes kan det bara ske om facket går med på det. Vid tvist om lagens regler har facket i den situationen också tolkningsföreträde, det vill säga att fackets tolkning gäller under tiden frågan eventuellt prövas i domstol. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal och arbetstagaren inte har fått påbörja sin ledighet inom två år från ansökan kan frågan prövas av domstol.

När arbetstagaren återgår ­i ­arbete ska denne vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning när det gäller arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om hon eller han inte varit ledig. En uppsägning eller ett avskedande som sker enbart på grund av att arbets­tagaren begär, eller tar i anspråk, sin rätt till ledig­het är ogiltig om arbets­tagaren begär det, och arbetsgivaren blir också skadeståndsskyldig. Det finns inget uttryckligt skydd i lagen mot ­andra åtgärder från arbetsgivarens sida. Lönesänkning kräver dock överenskommelse med arbetstagaren eller att kollektivavtalet medger det. Att arbetsuppgif­terna förändras är ofta svårare att angripa. Men om arbets­givaren vidtar åtgärder i syfte att förmå den anställde att inte utnyttja sin rätt till ledighet, eller för att hämnas, torde det strida mot lagens grunder och mot god sed och ska kunna angripas.

Sammanfattningsvis bör du begära ledighet sex månader innan ledigheten ska börja, om du vill vara rimligt säker på att få ledigt från den tidpunkt du önskar, under förutsättning att din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal kan du tvingas vänta upp till två år med att påbörja ledigheten.

Vi måste också reservera oss för att det kan finnas regler i kollektivavtal som avviker från ­lagen.