Veteranernas viktigaste mbl-domar

2017-01-26 00:00 Elisabet Örnerborg  

Vilka av Arbetsdomstolens avgöranden i medbestämmandemål har haft störst betydelse? Den frågan ställde Lag & Avtal till LO-TCO Rättsskydds chef Dan Holke och Svenskt Näringslivs nyligen pensionerade arbetsrättsnestor Lars Gellner.

Dan Holke vill tänka lite. När han återkommer några dagar senare är det med tre domar. Den första är från 1980, AD 72/1980.

– I den domen formulerade Arbetsdomstolen en princip: att arbetsgivaren ska prata med facket innan han eller hon gör något. Det var en ändamålsenlig tolkning av den nya lagen, säger Dan Holke.

Tvisten gällde om Halmstads Järnverk AB var skyldigt att förhandla innan beslut fattades om chefstjänster i bolaget. Arbetsdomstolen förklarade att bolaget enligt lagens paragraf 11 haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarförbundens lokala organisationer innan bolaget tillsatte tjänsten som verkställande direktör.

Men eftersom rättsläget var oklart fick inte facken – Sif, Metall, Salf och Civilingenjörsförbundet – något skadestånd. I en tidigare dom, AD 118/1979 som finns med på Lars Gellners lista, hade domstolen slagit fast att förhandlingsskyldighet skulle gälla vid chefstillsättningar, men den domen hade ännu inte meddelats när Halmstads Järnverk fattade sitt beslut.

Sedan hoppar Dan Holke tjugo år framåt till Arbetsdomstolens dom 29/2000. Den handlar om arbetstagare som hade jobbat extra några helger på ett ställe där det fanns kollektivavtal, utan att ha fått avtalsenlig ersättning.

– Det var en elak arbetsgivare som kom överens med sina anställda om att de inte skulle få betalt för sitt helgarbete. I det fallet kom domstolen fram till att överenskommelsen inte gällde, eftersom jobbet faktiskt var gjort.

Det var Skogs- och Träfacket som hade stämt arbetsgivaren, ett sågverk och Träindustriförbundet och frågat om inte en sådan överenskommelse stred mot paragraf 27 i medbestämmande­lagen. Enligt den paragrafen saknar en överenskommelse giltig verkan om den strider mot det kollektivavtal som arbetsgivare och arbetstagare är bundna av. Domstolen dömde sågverket att betala helgersättningen plus 5 000 kronor i allmänt skadestånd till var och en av arbetstagarna och 50 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet.

Dan Holkes tredje viktiga mbl-dom är AD 36/2009. I mars 2006 hade Transport och Ragn-Sells AB träffat kollektivavtal om att införa alkolås i bolagets fordon efter förhandlingar enligt lagens paragraf 11. Som ett komplement till de fordonsmonterade alkolåsen ville bolaget också införa alkoskåp, vilket Transport motsatte sig. Efter en försökstid permanentade bolaget användningen av alkoskåp och sa sedan upp kollektivavtalet om alkolås den 7 december 2007. Den 15 januari 2008 lade Transport ett tolkningsföreträde. Transport ville att domstolen skulle fastställa att bolaget måste följa förbundets mening till dess att tvisten var slutgiltigt prövad enligt paragraferna 33 och 34 i medbestämmandelagen. Men det höll inte Arbetsdomstolen med om.

– Arbetsdomstolen sa i sin enfald att man inte kan lägga ett sådant tolkningsföreträde. Det är en ovanligt olycklig dom, nu vet vi inte vad som gäller, säger Dan Holke.

Lars Gellner vill också fundera lite innan han svarar vilka mbl-domar han anser viktiga. Sedan kommer en lång lista.

AD 118/1979 klargör när mbl-förhandlingar krävs inför viktigare förändring av verksamheten enligt medbestämmandelagens paragraf 11, anser Lars Gellner. Arbetsdomstolen tycker i och för sig att det är ”ganska främmande att det skulle innebära en förändring av verksamheten om en existerande chefsbefattning får en ny innehavare”. Men domstolen kommer ändå fram till att om det gäller en hög­re befattning och om personen i den positionen har möjlighet att påverka arbetsgivarens allmänna verksamhet, så är arbetsgivaren skyldig att förhandla med samtliga kollektivavtalsbundna fackliga organisationer.

Om beslutet gäller en lägre chefsbefattning, som en arbets­ledare, är andra stycket i paragraf 11 aktuellt. Då ska arbetsgivaren förhandla med det fackförbund som organiserar de arbetstagare som är underställda arbetsledaren.

AD 156/1978 visar att tidpunkten för mbl-förhandlingen är viktig, enligt Lars Gellner. Att som Hvilans Mekaniska Verkstadsaktiebolag låta styrelsen fatta beslut om nedskärningar och nedläggning och först en och en halv månad senare förhandla med facken var ett klart mbl-brott.

Bolaget dömdes att betala 60 000 kronor i skadestånd till vart och ett av de tre fackförbunden Sif, Salf och Metall. Ett högt skadestånd då jämfört med vad som dömts ut för brott mot mbl de senaste fem åren (se sidorna 22–23).

Lars Gellners hela lista

Viktigare MBL-domar

 

1.Viktigare förändring av verksamheten (11 §)

AD 1979 nr 118 och AD 1981 nr 8 (chefstillsättning)

AD 1979 nr 149 (antagande av ettårsbudget i företag)

 

2.Viktigare förändring av arbets- och anställningsförhållanden för enskild (11 §)

AD 1980 nr 163 (chefstillsättning)

AD 2001 nr 26 (överenskommelse med arbetstagare)

 

3.Politiska beslut (dvs gränsen mellan fackligt inflytande och den politiska demokratin) (1 och 11 §§)

AD 1980 nr 34 (antagande av kommunal budget)

AD 1980 nr 150 (kommande proposition)

AD 1981 nr 125 (kommunal finansplan)

AD 1982 nr 6 (kommunalt femårsprogram)

AD 1988 nr 23 (ändring av landstings organisation)

 

4.Föreningsrättskränkning (obs att reglerna har funnits sedan tiden före MBL) (8 §)

AD 1977 nr 222 och AD 1979 nr 10 (löneavdrag avseende medlemmar i annan facklig organisation)

AD 1982 nr 33 (kritik mot facklig företrädare, yttrandefrihet)

 

5.Tidpunkt för förhandling (11 §)

AD 1978 nr 156 och AD 1978 nr 157 (nedläggning av verksamhet, köp av aktier))

AD 1980 nr 163 (tillsättande av förman, se ovan)

AD 1981 nr 57 (börsbolags köp av aktier)

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer