"Vi utgår från att Riksbanken gör sitt jobb"

2022-05-18 19:29 Leif Holmkvist  

INFÖR AVTALSRÖRELSEN. Inflationen får Riksbanken se till att pressa ner. Sedan kan industriavtalets parter sätta märket rätt så att lönerna inte drar i gång en inflationsspiral.

Inflationen är den högsta på nästan 30 år. Överlag är osäkerheten om ekonomin stor. Lag & Avtal pejlar läget hos parterna inför den kommande avtalsrörselsen.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin är närmast filosofisk när han vidgar perspektivet.

– Vi har under många år byggt en modell i en tämligen störningsfri tillvaro. Det kanske var en parentes i mänsklighetens historia?

Kanske kommer vi att längta tillbaka till en tid då globaliseringen öppnade marknader, lyfte miljontals ur fattigdom, just-in-time-leveranser klaffade, it-systemen fungerade, elen räckte till alla, ränta och inflation var låga och reallönen hög.

För just nu är det inte så:

– Vi ser mycket osäkerhet på en lång rad områden, säger Tomas Undin och nämner inflation, krig och störda värdekedjor.

– Här i Europa tror vi att pandemin är borta. Men vi ser omfattande nedstängningar i Kina och låg vaccinationsgrad på många håll. Svenska företag klarade pandemin ganska bra, men det är inte säkert att den är över.

För löntagarna är inflationen den viktigaste faktorn inför avtalsförhandlingarna, men knappast för Teknikföretagen:

– Det är ett argument som saknar bärkraft för arbetsgivarsidan, säger Tomas Undin. Företag får ingen bättre betalningsförmåga av inflation. Inflationen i producentpriserna har en längre tid varit högre än KPI. Men vår chefsekonom gör bedömningen att inflationen sjunker tillbaka i slutet av året.

I år får de flesta löntagare räkna med sänkt reallön, medger Tomas Undin.

– Så blir det nog, även om vi inte sett hela året än. Jag hör att många vill kompensera sig, men vi måste slå ut reallönen över hela avtalsperioden för att få en rättvis bild.

Han tror också att märket, var det nu sätts, kommer att stå pall:

– Sverige kommer alltid att ha ett märke. För ett exportberoende land är det naturligt att den konkurrensutsatta sektorn är löneledande.

Det håller Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius fullständigt med om. Det är som så ofta brist på ingenjörer och arbetslösheten i förbundet är under en procent, vilket sätter tryck på lönerna.

– Löneglidningen har ändå varit förhållandevis låg, men visst passar många på att höja sin lön när de byter jobb. Här har distansarbetet under pandemin vidgat marknaden, en ingenjör på en bruksort där det bara finns en stor arbetsgivare kan byta lättare jobb och arbeta hemifrån. Arbetsgivarna borde vara beredda att betala lite mer för att hålla i sina ingenjörer.

Men avtalsrörelsen är en annan sak än marknadsläget för enskilda yrken, påpekar Camilla Frankelius.

– Det finns alltid en risk för en inflationsspiral, men den inflation vi ser nu är inte lönebetingad. Vi måste jobba sunt och inte starta spiralen. Vi ska inte jaga inflation, utan utgå från att Riksbanken gör sitt jobb.

Nej, det finns andra orosmoln för svensk industri som vi undvikit under pandemin, inte minst tack vare korttidsarbetet.

– Vi ska inte ta ut några olyckor i förskott, säger Camilla Frankelius, men det finns en risk att industrin inte får insatsvaror och därefter inte investerar som den borde. Och om det blir stopp en tid är det viktigt att arbetsgivarna har kvar sin personal när hjulen börjar snurra igen, det visar erfarenheterna från flera andra branscher under pandemin.

En konkurrenskraftig industri är grunden för samhällsbygget, instämmer Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.

– Det är industrin som ska driva den gröna samhällsutvecklingen och utvecklingen i hela landet. Industriavtalet har bidragit till stabil inflation och reallöneutveckling, men det är ingen naturlag. Vi är väl medvetna om att det finns hemmasektorsfack som försöker pressa upp märket till ohållbara nivåer. Den största risken för ekonomin är att vi sätter oss i en situation där vi inte har en konkurrenskraftig industri.

Per Widolf är trygg med industriavtalet, trots de många osäkerheterna i omvärlden.

– Ja, om det är något den senaste tiden visat så är det väl att vi inte vet vad som väntar runt hörnet. Geopolitiska spänningar, fraktproblem, bekymmer på utbudssidan och vi vet inte hur länge de består. Men jag är övertygad om att märket kommer att hålla.

Däremot vill han inte uttala sig om Riksbankens inflationsbekämpning.

– Räntehöjningen kom inte överraskande, men märket utgår inte från inflationen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken, vi ansvarar för lönebildningen. Rågången däremellan är tydlig.

Det är viktigare än någonsin att märket håller, men svårare än någonsin att sätta det rätt. Så beskriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä utgångsläget.

– Svensk industri mår bra. Vi har klarat pandemin och produktiviteten har återhämtat sig, även om den minskat något ända sedan finanskrisen. Vi är konkurrenskraftiga i Sverige och ligger på den övre halvan av länderna i Europa.

Men i andra vågskålen måste han lägga ett stort mått osäkerhet.

– Vi har haft komponentbrist som dragit ner produktionen och det har varit svårt med transporterna som en följd av pandemin. Följderna av kriget i Ukraina är svåra att förutse och de kan spä på materialbristen.

Men helt avgörande för avtalsrörelsen är ändå inflationen. IF Metall har än så länge is i magen.

– Situationen är oroande. Därför är det viktigt att förtroendet för Riksbankens inflationsmål bibehålls. Vi ser långsiktigt på lönebildningen och tar inte hänsyn till tillfälliga svängningar. Vi vill inte hamna i det läge som rådde före industriavtalet då löner och priser drev upp varann och devalveringar ledde till reallönesänkningar.

Under sina 25 år har industriavtalet bidragit till att löntagarnas köpkraft ökat med 60 procent, framhåller Veli-Pekka Säikkälä.

– Två år har reallönerna minskat, 2011 och 2022. De flesta bedömare tror att det senaste årets prisuppgång är tillfällig, driven av främst höjda energipriser, men kriget har ökat osäkerheten kring om inflationen är tillfällig.

Det finns andra problem som kan påverka företagens betalningsförmåga påminner IKEM:s förhandlingschef Henrik Stävberg om.

– Flaskhalsar i form av råvarubrist och logistikproblem påverkar en del av våra företag, även om industrin hittills lyckats hitta lösningar. Men vi vet inte hur det ser ut om sex månader för nu går det fort. Våra mindre och medelstora företag i södra Sverige har också stora kostnadsökningar för el och i några fall för gas. Vissa företag har svårt att få insatsvaror från Ryssland och Ukraina.

Logistiktrasslet är delvis ett post-covid-symtom, men visar hur bräckliga värdekedjorna kan vara. Och brist på insatsvaror bidrar till inflationen.

– Trots det står sig våra kemiföretag väl i konkurrensen, konstaterar Henrik Stävberg. Men vi ser höga lönekrav i Europa, IG Metall i Tyskland kräver nu 8,2 procent. I Sverige har vi goda motparter och ett klokt sätt att se på vilka kostnadsökningar industrin kan klara för att bibehålla eller öka konkurrenskraften. Vi har byggt ett gemensamt förtroendekapital i industriavtalet, men det gäller att märket får acceptans på hela arbetsmarknaden.

I en osäker värld är det än viktigare att kunna enas kring en stabil lönemodell, anser Unionens ordförande Martin Linder.

– Vi vet att i en löne-pris-spiral är det löntagarna som får betala priset. Vår modell har gett god reallön och stärkt konkurrenskraft, det kan den göra även framgent.

Och stökigt har det varit förr inför lönerörelsen, påpekar han.

– Vi har klarat stora kriser som pandemin och finanskrisen. Det gäller bara att samtliga tar sitt ansvar, tänker långsiktigt och håller huvudet kallt.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer