"Vi vill att lägstalönerna ska höjas mer än bara följa märket"

2022-09-28 16:55 Mattias Lahti Davidsson  
"Vi ska kräva bästa möjliga löneökning, inte högsta möjliga", säger Martin Westfält, förhandlingschef för Unionen. Foto: Karin Wesslén / TT

AVTALSRÖRELSEN. Unionen är redo att ta en fajt om lägstalönerna i kommande avtalsrörelse och vill även att avsättningarna till flexpension höjs. Samtidigt finns det inom förbundet en god uppslutning bakom industriavtalets principer för lönebildning.

Tidigare i veckan avslutade Unionen ett tvådagars avtalsförbundsråd. Inriktningen inför 2023 års avtalsrörelse klubbades. Förbundet ska försöka träffa avtal som satsar särskilt på de lägst avlönade, säger förhandlingschef Martin Wästfelt.

– Vi vill att lägstalönerna ska höjas mer än bara följa märket. Det var ganska länge sedan sist.

Dessutom kommer Unionen att arbeta för utökade avsättningar till flexpension, avtalet om kompletterande tjänstepensionspremie och större flexibilitet för deltidsarbete inför den enskilde tjänstemannens pensionering. Dessutom ska förbundet försöka åstadkomma bättre avtalsskrivningar om hållbara arbetstider och tid för återhämtning.

Martin Wästfelt säger att avtalsförbundsrådet också diskuterat hur Unionen ska förhålla sig till den höga inflationen och hur den kan tänkas påverka framtida löneökningstakt.

– Löneökning är alltid den främsta frågan. Men vi ska inte jaga inflation: Vi håller fast vid den syn vi haft på lönebildning sedan industriavtalet kom till, den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska sätta takten.

Hur stort ett rimligt löneutrymme kan vara har avtalsförbundsrådet inte fattat något beslut om. Enligt Martin Wästfelt kommer en mängd faktorer att vägas samman.

– Inflationsmålet är en viktig faktor. Men även företagens konkurrenskraft, sysselsättningen, prisutveckling och produktivitetsutveckling spelar roll.

I ett fackförbund med hundratusentals medlemmar finns plats för många olika åsikter och behov. Martin Wästfelt utesluter inte att det finns grupper som vill att Unionen ska söka kompensation för kostnadsökningarna.

– Men besluten var helt eniga i vårt förbundsråd. Vi ska kräva bästa möjliga löneökning, inte högsta möjliga. Säkert finns det de som utifrån den fackliga kraften tycker att det skulle vara lockande att kräva högsta möjliga, men det skulle inte bli bäst och förmodligen skulle jobb försvinna.

Martin Wästfelt säger att det finns en bred uppslutning bakom rikstäckande kollektivavtal. Inom ramen för dessa försöker förbundet säkerställa ett fackligt inflytande som kan kombineras med en individuell påverkan.

– Unionenmedlemmen vill ha ett starkt fackligt stöd i ryggen men samtidigt en lönedialog direkt med chefen. Det lokala facket har en viktig roll att genomföra en lokal förhandling om hur lönesättningen ska gå till. De behövs också som kontrollorgan med insyn så att inte medlemmarna blir utlämnade.

I nästa steg arbetar Unionen vidare i två spår. Dels tar förbundets delegationer fram konkreta yrkanden inom ett 70-tal branscher. Dels ska de fem facken inom industrin -förutom Unionen

Livsmedelsarbetareförbundet, GS, IF Metall och Sveriges Ingenjörer – enas om en gemensam avtalsplattform där bland annat yrkande om nytt märke finns med.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen