Arbetsdomstolen

AD-beslut: ”Vi ville ge ledning om vitesförbud”

Den nya företagshemlighetslagen som trädde i kraft den första juli 2018. Foto: TT-Bild

Arbetsdomstolen har för första gången tagit ett vägledande beslut om vitesförbud. De används för att stoppa angrepp på företagshemligheter.

Publicerad

Ett tingsrättsbeslut om vitesförbud i företagshemlighetslagen överklagades till Arbetsdomstolen, som kom fram till sitt beslut förra veckan. I linje med tingsrätten ansåg också Arbetsdomstolen att det fanns förutsättningar för vitesförbud.

– Det är en ny lagstiftning där vi tyckte att det fanns skäl att ge viss ledning för framförallt tingsrätter i vad som ska bedömas och hur prövningen ska gå till om man ska meddela vitesförbud, säger Jonas Malmberg som är ordförande i Arbetsdomstolen och hade hand om målet.

En vice vd för ett bolag hade mejlat företagshemlig information, till exempel kundlistor och anbud, till sin mejl på ett konkurrerande bolag där han var ställföreträdare. Vitessumman var 100 000 kronor för varje överträdelse.

Möjligheterna till vitesförbud har utvidgats i den nya företagshemlighetslagen, som började gälla i juli 2018. Vitesförbud kan användas för att stoppa att hemlig information angrips eller används i konkurrerande syfte. Vitesförbuden kan meddelas interimistiskt, alltså tills målet har avgjorts.

Vanligtvis refererar Arbetsdomstolen inte de interimistiska besluten.

– Det beror bland annat på att utredningen ofta är i ett tidigt skede när domstolen ska ta ställning till dem, säger Jonas Malmberg.

Men den här gången gjorde domstolen alltså ett undantag.

Målen, som berör företagshemlighetslagen och som kommer till AD, är ofta överklagade beslut eller domar från tingsrätten, så kallade B-mål. Lite mer än en tredje del av alla överklagade mål får prövningstillstånd i AD. Men för överklagade interimistiska beslut när det gäller företagshemlighetslagen får en högre andel prövningstillstånd, enligt Jonas Malmberg.

– Det tyder möjligen på att de är ovanliga och svåra för tingsrätterna, konstaterar han.

Han konstaterar att mål om företagshemlighetslagen är vanliga i AD. I år har domstolen fällt två, tre domar som handlat om företagshemligheter, men där den gamla lagen har tillämpats. För att den nya lagen ska tillämpas ska angreppet eller utnyttjandet ha skett efter att den nya lagen trätt i kraft.

– De kommer med viss eftersläpning. Det är förväntat att de börjar dyka upp nu.