Arbetsdomstolen

”AD saknar kompetens för att avgöra forskningsfusk”

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, ifrågasätter om juristerna i Arbetsdomstolen, AD, har den kompetens som krävs för att avgöra om det förekommit forskningsfusk.

Publicerad

Bakgrunden är att AD, som Lag & Avtal berättat, nyligen friade en forskare och ansåg att Lunds universitet felaktigt avskedat forskaren. Staten har inte visat att forskaren gjort sig skyldig till påstådd oredlighet i forskning, menade AD.

Nils-Eric Sahlin frågar retoriskt i en debattartikel i Svenska Dagbladet om AD har den kompetens som krävs för att avgöra en sådan sak.

”För att göra det, skulle jag vilja hävda, krävs gedigen fackvetenskaplig kunskap, minst i paritet med expertvittnenas. Besitter våra jurister denna kunskap?”

Nils-Eric Sahlin anser att domstolen sänder märkliga signaler till forskarvärlden. ”Fuskar du och inte blir påkommen får du stora forskningsanslag. Fuskar du och blir påkommen blir du i värsta fall utköpt. Arbetsdomstolen har öppnat för en ovanligt olustig typ av vinn-vinn-situation”..

Han anser att det krävs gedigen fackvetenskaplig kunskap för att kunna göra bedömningar om forskningsfusk, minst i samma nivå med de expertvittnen som behandlar forskningsfusk på högskolorna.

Nils-Eric Sahlin tror att jurister kan ha missförstått vad oredlighet i grunden handlar om och att de misstar oredlighet för akademiska skolstrider: ”Akademiska meningsskiljaktigheter har sin grund i ärlig, öppen argumentation; oredlighet stammar från förfalskning, fabricering och plagiat”.

Han menar att det kan bero på att de som beslagits med oredlighet försvarar sig med långrandiga ogenomträngliga yttranden. ”Om domstolarna godtar dessa invändningar från den som granskats för att de inte har egen kompetens att ifrågasätta dessa motskäl då har vi verkligen ett problem. Den vetenskapliga lögnen blir till ett ogenomträngligt värn.”

Nils-Eric Sahlin ser en lösning i ökad utbildning av juristerna. ”Nu krävs att våra jurister ges den kunskap de behöver för att de skall förstå hur allvarliga dessa avvikelser från god forskningssed ibland är. Oredlighet skall inte förekomma, oredlighet kan i värsta fall leda till att du och jag som medborgare eller patient skadas och kanske skadas allvarligt. Här krävs utbildning.”

Debattören stannar inte i kritiken vid AD, utan även fackförbunden som driver dessa ärenden får sig en släng av sleven. ”Sedan kan man undra över våra fackföreningars roll i dessa ärenden. Våra fackföreningar skall givetvis hjälpa sina medlemmar. Men när detta sker till priset av att man undergräver god forskningssed finns det all anledning att sätta sig ned och fundera”, skriver han i debattartikeln i Svenska Dagbladet.