Avskedad på Migrationsverket fick rätt

2019-07-04 15:38 Jonna Söderqvist  

Migrationsverket avskedade en handläggare för att ha sökt i myndighetens databas. Trots att det var otillåtet, är det inte skäl för vare sig uppsägning eller avskedande, slår AD fast i sin dom.

Migrationsverket avskedade en migrationshandläggare den 14 juni 2018 för att ha gjort otillåtna sökningar i Migrationsverkets databas både när hen arbetade vid Migrationsverket och när hen arbetat vid ambassader, till exempel i Skopje i Nordmakedonien. ST krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras.

Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: Det den anställda gjort är inte så allvarligt att Migrationsverket haft tillräckliga skäl för avskedandet.

Migrationsverket ansåg att slagningarna var otillåtna, eftersom de inte behövdes för att utföra arbetsuppgifterna.

– Det enda vi vet med säkerhet är att han inte var handläggare i de fallen han gjorde slagningarna, sade statens arbetsrättsjurist Josephine Trinder i sitt slutanförande under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen i juni där Lag & Avtal var på plats.

Handläggaren gjorde slagningar på åtta olika personer, främst bekanta, under perioden 2012 till 2018.

– Jag har inte gjort det av egen vinning. Jag har inte lämnat ut något sekretessbelagt. Jag har lämnat dem uppgifter om vem som handlägger ärendena. De ringer och ringer, sade den avskedade personen under förhöret på huvudförhandlingen.

Enligt förbundet blev den anställda djupt förtvivlad och ångerfull när hen insåg hur allvarligt myndigheten såg på slagningarna. Om hen hade fått en varning, skulle han ha upphört med slagningarna, förde förbundet fram. Den anställda gjorde slagningarna, eftersom hen inte ville hänvisa sökandena till kundservice. Hen visste att det i princip var omöjligt att komma fram.

Slagningarna var otillåtna och den anställda var medveten om det, konstaterar Arbetsdomstolen i sin dom. Men handläggaren hade inte brutit mot regler om sekretess och tystnadsplikt eller jäv, enligt Arbetsdomstolen, som också påpekar att staten inte heller fört fram att den anställda skulle ha gjort sig skyldig till brott, till exempel dataintrång.

Enligt Arbetsdomstolen är inget annat utrett än att den anställda gjorde slagningarna för att efter förfrågan hjälpa bekanta och en släkting med information, inte för egen vinning eller av nyfikenhet. De otillåtna slagningarna är det enda som lagts den anställda till last, konstaterar Arbetsdomstolen. ”Vid sådana förhållanden är vad handläggaren gjort inte, enligt Arbetsdomstolens mening, så allvarligt att Migrationsverket haft tillräckliga skäl för avskedandet.”, skriver domstolen.

Det finns inte heller saklig grund för uppsägning, konstaterar Arbetsdomstolen, och påpekar att myndigheten inte gett personen möjlighet att definitivt förändra sitt felaktiga beteende genom en disciplinpåföljd eller annat påtalande. Det skulle förmodligen ha fått handläggaren att sluta med oegentligheterna, tror Arbetsdomstolen.

Domen innebär att avskedandet ogiltigförklaras. Men domstolen riktar ändå kritik mot handläggaren och anser att hen medverkat till den situation som ledde till avskedandet. Därför bör skadeståndet bli betydligt lägre än vad som är normalt. Staten ska betala 50 000 kronor i allmänt skadestånd till handläggaren. Förbundet krävde 175 000 kronor. Staten ska också betala den avskedade 430 101 kronor i lön och även ränta och ersätta förbundet för rättegångskostnaderna på 259 318 kronor.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna