”Han tycks ha haft svårt att säga nej”

2019-06-20 00:00 Elisabet Örnerborg  
”Jag har inte lämnat ut något sekretessbelagt. Jag har lämnat uppgifter om vem som handlägger ärendena. De ringer och de ringer”, säger den avskedade migrationshandläggaren.

PÅ PLATS I AD. Hans fackförbund betonar Migrationsverkets instruktion och värdegrund: ”Vi strävar efter att tillgodose den sökandes behov.” Och att man ska svara på sökandes frågor utan att skicka vidare. – Han hade 2 000 ärenden på sig själv. Enligt instruktionen skulle de ha varit 50, säger Fackförbundet ST:s förbundsjurist Jessica Berlin.

Hans arbetsgivare sedan drygt 30 år betonar i stället varningstexten i datasystemet, den som varnar för att göra sökningar på någon vän eller släkting.

Migrationshandläggaren hade fastnat i en kontroll 2017 som visade att han gjort slagningar i myndighetens datasystem på sin före detta svåger och hans två barn. En internutredning visade att han sedan 2012 gjort ett ­antal sökningar också på personer med anknytning till en man han träffat när han var utlandsstationerad i Skopje. Han avskedades den 14 juni 2018.

På vittnesstolen berättar mannen att han började som växeltelefonist och sekreterare 1987, arbetade sedan som assistent på en tillståndsenhet och kom att jobba med mottagande av asylsökande i Malmö under det ­pågående Bosnienkriget. 1997 blev han handläggare.

Efter att han pluggat franska i Frankrike ett år har han också haft olika utlandstjänstgöringar på ambassaden i Iran, i Skopje, i Kina och i Abu Dhabi.

– Syrienkriget påverkade. Telefonerna ringde hela tiden. Alla klagade.

Hans röst bryts när han beskriver hur det var. Han åkte tillbaka till Sverige igen, till Migrationsverket mitt under flyktingkrisen 2015.

– Flera tusen ärenden hängde i luften. Om jag varit borta hade jag sedan hundratals mejl att ta hand om, hundratals meddelanden på telefonen. Det fortsatte så ganska länge.

Läs mer: Avskedad på Migrationsverket fick rätt

Förbundsjurist Jessica Berlin frågar honom:

De här klicken eller slagningarna som läggs dig till last låter som att de är väldigt många?

– Vill du se ärendebladet måste du klicka, vill du se ärendekoden måste du klicka igen...

Varför gjorde du en slagning på din systers före detta sambo och hans två barn?

– Min syster som nyligen gått bort kontaktade mig och frågade mig om det fanns något ärende.

Slagningarna på en kvinna vars make du träffade i Skopje, varför gjorde du dem?

– Han var anställd av Försvarsmakten när vi fick kontakt med varandra. Vi träffades på officiella middagar. När jag lämnade Skopje 2010 upphörde kontakten. Jag har inga sociala medier men jag har telefoner. Han ringde. De ville veta vad som hände i deras ärenden. Varför det dröjde så länge, vem som var handläggare.

Varför hörde han av sig igen?

– Jag tror att hans dotter skulle följa med till Sverige. Det är svårt för sökande att hålla reda på ärende­nummer.

Svarade du att han skulle kontakta kundtjänst?

– Ja, men man kommer inte fram där, sa de. Kommer de inte fram på mejlen ringer de privata nummer, de kan ringa på porten också. Det är ren desperation.

Sedan frågar Jessica Berlin om ärendet där han kom på att det gällde Skopjemannens bror och därför ”jävade ut sig” den 15 januari 2018.

Varför gick du in i det ärendet igen?

– Jag blev uppringd, och för att tala om vem som var handläggare i ärendet måste jag gå in igen.

På mötet med internutredaren den 28 februari 2018, när ni går igenom alla slagningar. Vad säger ni då?

– Jag säger att jag har gjort de här slagningarna. Jag har inte gjort det av egen vinning. Jag har inte lämnat ut något sekretessbelagt. Jag har lämnat dem uppgifter om vem som handlägger ärendena. De ringer och de ringer.

Därefter vittnar hans chef på enheten som hade hand om ansökningar från ensamkommande barn från den 1 juli 2015 till den sista mars 2018 om hur det var.

– Det var kaos. Folk ringde hela tiden, inte konstigt om man väntat i ett, två eller tre år.

Jessica Berlin: När någon ringde, hänvisade man till någon annan då?

– Nej, det gjorde vi inte. Du måste klicka in dig i ärendet för att ta reda på vem som är handläggare. Det kunde stå ”efterfrågade handlingar”, då måste du klicka dig vidare för att se vilka handlingar som efterfrågats, då kunde man fråga den som ringde om han eller hon skickat in de där handlingarna. Man kan inte hålla 2 000 ärenden i huvudet för att kunna tala om vem som är handläggare utan att göra slagningar.

Statens arbetsrättsjurist Jose­phine Trinder vill veta om de svarade på frågor från vänner och släktingar.

– Vänner och släktingar kan man inte svara. Men jag sa att man kan svara bekanta.

JosephineTrinder: Du skiljer på vänner och bekanta?

– Ja!

Det första vittnet staten kallat är utredningsledaren. Hon har kontrollerat att mannen inte gjort någon annan slagning på någon närstående förutom sin före detta svåger. De andra slagningarna var på uppdrag av en man han träffat i Skopje som kontaktat honom via telefon eller sms för att det var så svårt att komma fram till kundtjänst.

– Han sa att han försökte få fram statusen i ärendet. Han tyckte det var svårt att säga nej till folk som ringer.

När myndighetens informationssäkerhetschef sätter sig i vittnesbåset säger domstolens ordförande Sören Öman:

– Jag såg att du la en lapp på bordet. Försök svara på frågorna utan att titta på lappen. Behöver du titta på lappen vill jag att du talar om vad det är för lapp.

Vittnet lägger bort lappen och berättar sedan om den varningstext som dyker upp varje gång man loggar in i datasystemet. Varningstexten går ut på att alla kunder ska behandlas på samma sätt. Att ingen ska kunna gå före i kön.

Förbundsjurist Jessica Berlin betonar i sitt slutanförande att arbetsgivaren har brutit mot tvåmånaders­regeln.

– Senast den 17 februari fanns alla uppgifter tillgängliga för arbetsgivaren. Det har gått för lång tid sedan de tidigare slagningarna gjordes för att de ska kunna räknas in i avskedandet.

Statens arbetsrättsjurist Josephine Trinder:

– Det enda vi vet med säkerhet är att han inte var handläggare i de fallen han gjorde slagningarna. När bekanta ringer hänvisar man till någon annan. Att han inte skulle kunna ta till sig av föreskrifterna är inte trovärdigt mot bakgrund av att han arbetat i 30 år. Varningsskriften talade om att slagningarna inte ingick i hans uppgifter även om han har haft svårt att säga nej.

Josephine Trinder fortsätter:

– Först när chefen som är behörig agerar arbetsrättsligt, börjar två­månadersregeln att löpa. Alla slagningarna ligger till grund för avskedandet.

Var slagningarna i datasystemet skäl för avskedande?

Parter: Fackförbundet ST stämde staten genom Migrationsverket och begärde att avskedandet av en migrationshandläggare skulle ogiltigförklaras. Förbundet anser att han avskedats i strid med tvåmånadersregeln, det vill säga att det har gått mer än två månader från det att arbetsgivaren fick kännedom om vad som läggs handläggaren till last tills att han avskedats. Förbundet kräver också att han ska få 175 000 kronor i allmänt skadestånd plus 34 700 kronor i månaden från avskedandet den 14 juni 2018 fram till huvudförhandlingen i AD.

Saken: Avskedande.

Mål: A 141/18

Dom: 3 juli 2019, AD: 38/19

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna