Expert och AD-chef: ”Medge talan inte erkänna fel”

Förbundet anser att det medgivande av talan som staten gjorde och som resulterade i ett skadestånd och att uppsägningen ogiltigförklarades innebär mer än så. Nämligen att staten därmed erkänt att man gjort fel när man sa upp kvinnan.

Arbetsgivarverket som företrädde universitetet går inte med på den beskrivningen. I stället menar ombudet Lars Åström att man bara gått med på att kvinnan ska ha ett skadestånd och jobbet tillbaka. Inget har uttalats om sakfrågan.

Nu hävdar Roberth Nordh att ett medgivande av talan inte innebär annat än att arbetsgivaren gått med på de yrkanden som förbundet lagt fram.

– Ett medgivande är knutet till de yrkanden som gjorts. AD meddelar bara dom på helt formella grunder. Någon prövning i sak görs inte.

Men det står ju i domen att staten ”medgett förbundets talan som den slutligt bestämts”. Innebär inte det att förbundet fått rätt i sak?

– Nej, domslutet är inte knutet till grunderna, bara yrkandena.

Cathrine Lilja Hansson var ordförande i det mål där Örebro universitet medgav talan och lät en ledande person komma tillbaka till sin tjänst.  Nu kommenterar hon vad medgivandet egentligen innebär.

– Ett medgivande innebär att svaranden medgett att domstolen ska bifalla det eller de yrkanden som talan omfattar, förklarar hon.

Vilka skäl som ligger bakom medgivandet framgick inte av Arbetsdomstolens dom i onsdags och enligt Cathrine Lilja Hansson behöver det generellt sett inte framgå av den här typen av domar.

– Ett medgivande kan alltså innebära att svaranden instämmer i kärandens bedömning, i vad käranden anför, men kan också innebära att svaranden av andra skäl väljer att medge talan, till exempel att man gör bedömningen att bevisläget är sådant att man väljer att medge trots att man anser att kärande har ”fel”.