Parterna oeniga om universitets-dom

Den 27 augusti stämde Saco-S genom Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf, Örebro universitet. Orsaken var att en ledande person på Örebro universitet hade sagts upp.  Förbundet menade att arbetsgivaren bar skulden för omständigheterna som åberopades till stöd för uppsägningen.

Eftersom parterna inte lyckades nå en förlikning valde Arbetsgivarverket den ovanliga metoden att medge förbundets talan. Innebörden av det är att Arbetsdomstolen meddelar en mycket kortfattad dom där det i detta fall fastslås att ”Staten har medgett förbundets talan som den slutligt bestämts”.

I domslutet förklarar AD uppsägningen ogiltig samt bestämmer skadeståndet till det av Sulf yrkade beloppet på 75 000 kronor. 

Enligt Sulf:s ombud förbundsjuristen Annika Wahlström har universitetet genom denna dom medgett att man gjort fel när man sa upp kvinnan.

– Ett medgivande av talan juridiskt sett kan inte innebära någonting annat än att universitetet medger SULF:s/professorns uppfattning om det rättsliga läget, vilket i praktiken innebär att universitetet medger att beslutet om uppsägning var felaktigt och därför ska förklaras ogiltigt samt att professorn ska tillerkännas ett allmänt skadestånd för den kränkning uppsägningsbeslutet har inneburit för henne.

Skillnaden mot en förlikning är, menar förbundsjuristen, att där går arbetsgivaren med på att betala ett belopp utan att för den skull erkänna att man gjort fel.

Annika Wahlström uppger att hon under sina 16 år som förbundsjurist inte varit med om att motparten medgett talan. Det är alltså ovanligt.

Och hon betonar att för medlemmen var det viktigaste med domen att hon fick upprättelse.

– Skadeståndet var inte alls lika viktigt som att hon fick rätt i sin bild av att uppsägningen var felaktig.

Lars Åström, arbetsrättsjurist på Arbetsgivarverket och ombud i målet för staten, vill inte gå med på att universitetet genom domen har uttalat sig i sakfrågan.

– Domen ska inte tolkas som att det facket har påstått var korrekt. Domen innebär bara att kvinnan får skadestånd och jobbet tillbaka. Vi anser fortfarande att förbundet har haft fel i flera delar.

Varför medgav ni talan då?

– Vi försökte nå en förlikning men när man har att göra med en motpart som inte vill lyssna på det örat måste man göra något annat.

Att arbetsgivarparten inte ville gå hela vägen berodde, enligt Lars Åström, på att man ville undvika en uppslitande huvudförhandling med tanke på de speciella åberopade omständigheterna i målet.

– Att medge talan var ett sätt att lösa detta på. Och det är inte ett helt ovanligt sätt i civilrättsliga mål att medge talan.