”Jag vill vinna detta för att kunna hjälpa andra”

2018-03-22 00:00 Birgitta Ländin  

KAMP. Hon är ganska liten till växten och har pigga blå ögon. När vi möts på Fotografiska museet i Stockholm är hon lite lätt uppspelt, på det sätt man kan bli när en svår och långdragen smärta lättar. Hon har kört bil hela vägen från Växjö för att hos sin ryggspecialist få en behandling med nervblockad som minskar hennes smärtor en tid framöver.

Ryggen är trasig, hon har flera diskbråck, och den dag hennes långa process mot Växjö kommuns bostads­bolag Växjöbostäder är till ända hoppas hon få en steloperation.

– Men först måste rättsprocessen vara över. Jag kan inte sitta i rätten efter en sådan operation.

Hon var anställd som fastighetsskötare hos Växjöbostäder när ryggen började krångla.

– Jag förklarade att jag hade ont och visade arbetsgivaren att jag hade medicinska hinder att hantera, till exempel den tunga lövblås som vi förväntades bära på ryggen under långa dagar. Men jag fick bara tyngre arbetsuppgifter.

Redan tidigare hade hon, som en av få kvinnor på den mansdominerade arbetsplatsen, påpekat andra, psyko­sociala arbetsmiljöproblem. Innan hon började på Växjöbostäder arbetade hon som snickare och arbetsledare på snickeri, men ingenstans hade hon stött på en så grovt sexistisk jargong som i den första grupp hon arbetade i på Växjöbostäder.

– Där var det porrbilder i förrådet, det var ständigt grovt språk med sexanspelningar. Efter att jag begärt samma lön som manliga kolleger fick jag en löspenis slängd framför mig på lunchbordet. Man sa att jag borde straffknullas, kallade mig feministfittan. När jag anmälde sextrakasserierna till chefen fick jag höra att jag måste tåla lite skoj.

Efter det blev trakasserierna värre, men inget utreddes, enligt Rebecca Launy.

Läs mer: Oftast förlikas parterna redan innan de når AD

Flera gånger sökte Rebecca också andra, mindre fysiskt betungande jobb inom kommunen. Hon fann gång på gång att de tillsattes med män. Flera tjänster har passat hennes kompetens, bland annat en som utannonserades i direkt anslutning till att hon sades upp 2014, säger hon.

– Men jag hade fått höra från min närmaste chef att jag var svartlistad från nya jobb, för att jag ansågs som obekväm efter mina anmälningar.

Det var chefernas underlåtenhet att göra något åt den tunga arbets­miljön och underbemanning som hon hade polisanmält som arbetsmiljöbrott: vållande av kroppsskada. Det lokala facket krävde också en redovisning av vilka kriterier som styrt tjänstetillsättningarna för att utröna om det förekommit könsdiskriminering.

I samband med att fackets ombudsman tog sig an hennes problem före­slogs att hon skulle få en ny tjänst som trädgårdplanerare. Lösningen var, enligt Rebecca Launy, orimlig för henne eftersom hon då skulle arbeta under personer som utsatt henne för kränkningar, och ihop med en man som sextrakasserat henne.

Läs mer: Oftast förlikas parterna redan innan de når AD

– Inga andra utredningar har gjorts, och arbetsgivaren har inte hittat en enda lämplig ledig tjänstebefattning under sex år. Jag har en bandinspelning på när de erkänner att de inte har gjort någon omplaceringsutredning utan sparkade mig för att jag anmälde dem för arbetsmiljöbrott, säger hon.

Det var 2014 som arbetsgivaren, efter att ha försökt köpa ut henne sedan 2010, meddelade att hon var uppsagd av personliga skäl. Hon hade varit sjukskriven i flera längre perioder, tvingats operera båda sina knän, hon hade ständiga problem med ryggen och hon hade även fått psykiska reaktioner som hon så småningom skulle få betraktade som en arbetsskada av Försäkringskassan.

– Jag var inte intresserad av utköp, och är det fortsatt inte. De ska inte kunna köpa sig fria från sitt ansvar för en löjligt låg summa, när det ändå inte betyder en upprättelse för den anställda, som dessutom hamnat i en sjukskrivning till följd av brister i arbetsmiljön och kränkande sär­behandling.

Arbetsgivaren: Det finns saklig grund för uppsägning

När Rebecca Launy sades upp hävdade arbets­givaren både hennes sjukdom och illojalitet som grund. Illojaliteten bestod enligt Växjöbostäder i återkommande kritik mot företaget i avsikt att skada det. När nu fallet är på väg upp i Arbetsdomstolen har bolaget valt att enbart hävda den långvariga sjukdomen som grund. Huvudförhandlingen har skjutits upp två gånger.

Nu har arbetsgivaren begärt att frågan om saklig grund ska avgöras i en mellandom, för vilket man anser att det finns starka processekonomiska skäl.

Växjöbostäders vd Maria Säterdal har avböjt en intervju med Lag & Avtal. Hon hänvisar till den jurist, Jonas Stålnacke vid Almega, som driver fallet. Han vill inte kommentera den långa historien som enligt Rebecca Launy är bakgrund till dagens situation, men säger att Växjöbostäder inte delar hennes version.

Sin egen version, i de delar som är relevanta, tänker man redogöra för inom rättsprocessen.

– Vad jag kan uttala mig om är den sakliga grund för uppsägning som vi anser föreligger här. När uppsägningen skedde hade Rebecca Launy varit sjukskriven i fem år, och fått livränta för helt nedsatt arbetsförmåga beslutad för ytterligare två år framåt i tiden.

– En så lång period med helt nedsatt arbetsförmåga hävdar vi är att betrakta som den varaktiga nedsättning av arbetsförmågan som enligt lagen är en saklig grund för uppsägning.

Juristen: Uppseendeväckande behandling

– Rebecca har under femton års tid varit utsatt för en mängd kränkningar och trakasserier från arbetsgivaren, som även grundlöst beskyllt henne för stöld inför övrig personal. När Rebecca påtalat kränkningar från arbetskamrater har arbetsgivaren inte ingripit, det säger Rebecca Launys jurist Annett Olofsson.

I stället för att fullgöra sitt rehabiliteringsansvar när hon drabbats av nedsatt arbetsförmåga har arbets­givaren beordrat henne att utföra belastande arbete.

Försäkringskassans bedömning 2014 var att hon på sikt skulle kunna återgå i någon form av förvärvsarbete.

– Det var alltså inte klarlagt att hon inte längre kunde utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Det kommunala bostadsbolaget Växjöbostäders agerande mot Rebecca är uppseendeväckande.

Birgitta Ländin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna