Arbetsdomstolen

”Skolboksexempel på arbetsgivare som inte uppfyller skyldigheter”

Under förhöret med fastighetsskötaren är den hårda trästolen i vittnesbåset utbytt mot en röd kontorsstol. Under fötterna har hon två pallar.

PÅ PLATS I AD. Ledamöterna och parterna har samlats i Arbetsdomstolens sessionssal. De ska reda ut om en anställd fastighetsskötare vid Växjöbostäder sades upp på sakliga grunder eller inte. Den uppsagda kvinnan anser att hon blivit trakasserad och motarbetad, vilket ledde till att hon blev sjuk. Till slut blev hon av med jobbet på grund av den nedsatta arbetsförmågan.

Publicerad

Morgonen inleds med förlikningsförsök. Den uppsagda kvinnan har sagt nej till det upprepade gånger. Så också denna gång. Nu väntar i stället fyra dagars förhandlingar i Arbetsdomstolen.

– Bolaget bryter ner henne och säger sedan upp henne, säger den uppsagdas ombud Annett Olofsson, förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.

– Vid uppsägningstidpunkten i oktober 2014 hade den anställda varit helt och oavbrutet frånvarande under fem års tid och vi visste då att det var frågan om ytterligare två år framåt, minst, säger företrädaren för Växjöbostäder AB, arbetsrättsjurist Tobias Stålnacke vid Almega.

En tidsaxel avspeglas på väggen i sessionssalen. Händelseförloppet, som rullas upp, börjar för nästan 20 år sedan. Det börjar med att hon ifrågasätter löneskillnader mellan kvinnor och män. Det accelererar till trakasserier som arbetsgivaren inte tar tag i. Senare blir hon anklagad för stöld som inte dementeras av arbetsgivaren.

Fastighetsskötaren hade en så kal­lad kombitjänst som innefattade olika arbetsuppgifter, till exempel besiktning, städning, reparationer och utejobb. Men hon fick allt tyngre arbetsuppgifter och var tvungen att använda tunga vibrerande maskiner på ryggen, till exempel lövblåsare och häcksaxar, långa stunder.

– Hon utsattes för extrem överbelastning. Hon blev sjuk i december 2006 och åtta månader framåt, säger Annett Olofsson. På bordet ligger fyra mappar fullsatta med skriftligt material och en sammanställning i form av ett omfattande kompendium.

Kvinnan fick problem med bland annat nacken och ryggen.

Annett Olofsson fortsätter:

– När hon återgick tillbaka till heltid fick hon samma arbetsuppgifter som före sjukskrivningen, det vill säga ingen arbetsanpassning gjordes överhuvudtaget.

I förhöret med den uppsagda fastig­hets­skötaren beskriver hon ingående samtalen med cheferna, med Försäkringskassan, alla rehab-mötena. Detaljerna sitter kvar, trots att händelserna ägt rum för nästan ett decennium sedan.

Sjukskrivningar varvades med arbete. Även psykiska diagnoser tillkommer. Sommaren 2009 sjukskrivs hon på heltid. Samma år görs en omorganisation, och då placeras hon i en enhet som kallas ”yttre miljö” med de tunga utejobben.

– Arbetsgivaren hade enkelt – med alla jobb uppkastade i luften – haft möjlighet att anpassa arbetet för henne, säger Annett Olofsson.

Bolaget anser att det i så fall hade gjort en annan bedömning än hennes behandlande läkare. I läkarintyget står det att hon hade möjlighet att återgå till sitt arbete, påpekar arbetsgivarens företrädare:

– En arbetsgivare måste kunna utgå ifrån läkarens bedömning. Det finns inget skäl att ändra placering.

Ordförande Karin Rhenman stryker under passager i papperen med sin gula tusch.

Bolaget säger upp kvinnan 2014 på grund av personliga skäl. Domstolen får lyssna på det inspelade samtalet som föregick uppsägningen.

– Bolaget vill bli av med den anställda, man anser att hon är obekväm. Det framgår tydligt i inspelningen och i uppsägningshandlingen att bolaget anser att hon skadat före­taget, även om det inte åberopas i målet, säger Annett Olofsson.

– Den nedsatta arbetsförmågan är grund för uppsägningen. Dessvärre tar den inhyrda konsulten upp att anmälningarna skadat arbetsgivaren och det rimliga i anmälningarna. Det var inte alldeles professionellt, säger Tobias Stålnacke.

När hon blir uppsagd finns det ett ledigt jobb som besiktningsman med lättare arbetsuppgifter än uppgifterna i utemiljö. Förbundet pekar på att bolaget hade kunnat erbjuda kvinnan jobbet.

– Vid den här tidpunkten har hon inte arbetsförmåga för något arbete på arbetsmarknaden alls. Vad skulle man omplacera henne till? frågar arbetsgivarens ombud Tobias Stålnacke.

– Det var inte klarlagt vid uppsägningstidpunkten att kvinnans arbetsförmåga var stadigvarande nedsatt i så väsentlig mån att hon inte längre kunde utföra något arbete av betydelse för bolaget, säger Annett Olofsson.

När bolaget sade upp kvinnan hade hon varit oavbrutet frånvarande från jobbet i fem års tid och hade beviljats tidsbegränsad livränta för ytterligare två år framåt.

– Det finns situationer då det måste gå att upplösa en anställning även vid nedsatt arbetsförmåga. Det ska inte vara lätt, men lagstiftaren har faktiskt sagt att det ska vara möjligt. Om det här inte är en sådan situation, så har jag svårt att se när det ska kunna vara möjligt, säger Tobias Stålnacke.

– Hur bolaget har agerat är ett skolboksexempel på en arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter avseende rehabilitering, arbetsanpassning och omplacering. Bolaget bryter ner kvinnan och säger sedan upp henne, säger Annett Olofsson som står vid bordet och sätter punkt för slut­anför­andet. Hon tittar på domstolen och viker ihop papperen.

Hade bolaget rätt att säga upp fastighetsskötaren?

Parter: Fastighetsanställdas förbund stämmer arbetsgivarorganisationen Sobona och det kommunalt ägda bolaget Växjöbostäder AB. En fastighetsskötare sades upp på grund av personliga skäl 2014 efter en längre tids oavbruten frånvaro på grund av sjukdom. Facket kräver 300 000 kronor i allmänt skadestånd och förbehåller sig rätten att i framtiden yrka ekonomiskt skadestånd. Enligt facket har bolaget inte uppfyllt sina skyldigheter avseende rehabilitering, arbetsanpassning eller omplacering. Enligt bolaget sades fastighetsskötaren upp på grund av den långvarigt nedsatta arbetsför­mågan.

Saken: Uppsägning

Mål: 36/16

Dom väntas: 12 september 2018