Svårare stoppa felaktiga tillsättningar efter AD-dom?

2018-05-04 14:59 Mikael Kindbom  

Är det lönt att överklaga tillsättningar av statliga tjänster? Den frågan ställs nu efter AD:s besked om att Polismyndigheten inte behövde rätta sig efter ett beslut i Statens överklagandenämnd.

I förra veckan bestämde Arbetsdomstolen att Polismyndigheten inte behövde ge jobbet som chef för den nationella insatsstyrkan till tidigare chefen, Marie Jarnérus, som överklagat och vunnit i Statens överklagandenämnd.  ”Enligt Arbetsdomstolens mening framstår det som främmande att domstolen skulle förplikta staten att fullgöra överklagandenämndens beslut” skrev AD.

De välkända orden om att fästa avseende endast vid ”sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” vid statliga tillsättningar återfinns i regeringsformens tolfte kapitel. Det är på denna bestämmelse som Statens överklagandenämnd bygger sina beslut.

Men om myndigheterna inte behöver följa nämndens beslut riskerar de mest kvalificerade att mista ett skarpt verktyg vid felaktiga och godtyckliga tillsättningar.

Läs mer: AD: Polischefen blev inte avskedad

En som ger uttryck för denna oro är Magnus Åhammar, rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm och tidigare vice ordförande i Överklagandenämnden för högskolan. Han anser att de besked som AD nu gett i polismålet och i ett avgörande från 2016 (dom nr 74/16) helt kan ändra förutsättningarna för överklaganden av statliga tillsättningar.

– Det är reglerat i lag att man ska kunna överklaga och meningen är ju att myndigheterna ska rätta sig efter besluten. Efter det här hänger frågan i luften, säger han.

Magnus Åhammar tror att reglerna kring överklaganden av statliga tjänster nu kan behöva ändras.

– Det är ju väldigt rättsosäkert för den som överklagar att inte veta om myndigheten rättar sig efter besluten.

Robert Andersson, förhandlingschef för statlig sektor på Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, uttalar sig så här i tidningen Universitetsläraren:

– Det som är riktigt intressant här är att en myndighet inte kan åläggas att följa en överklagandenämnds beslut.

Han tvivlar dock på att myndigheter nu konsekvent kommer att strunta i överklagandenämndens beslut.
 

Läs mer: ”Överklagandenämnden har fortfarande en roll”


– Myndigheterna skulle kunna komma fram till ”visst ska vi följa besluten men eftersom inget händer om vi struntar i det så vi gör som vi vill”. Men det skulle i slutändan kunna innebära att regering eller riksdag till slut ingriper på ett sätt som myndigheterna inte skulle uppskatta, så de kommer nog inte att göra så.

Han tillägger å universitets vägnar:

– I vår värld skulle det ta hus i helvete. Jag har svårt att tänka mig att lärosätena skulle sätta i system att inte följa överklagandenämndens utslag eftersom det skulle bli så mycket reaktioner.

Advokat Kristina Ahlström som arbetar mycket med arbetsrätt och skrivit flera debattartiklar om överklagande av statliga anställningsbeslut anser att överklagandenämnden bör omformulera sina beslut efter AD-domen. Nämnden skriver i sina ändringsbeslut att klaganden ”ska erbjudas anställningen”. AD menar i denna dom att ett erbjudande inte är detsamma som en anställning varför ett anställningsförhållande inte uppstått.

– När staten tidigare fattade dessa beslut gav man helt enkelt bifall till klaganden vilket är bindande för beslutsmyndigheten. Överklagandenämnden borde gå tillbaka till det, menar hon.

Kristina Ahlströms tolkning av AD:s dom är att så länge nämnden använder den nuvarande formuleringen kommer de som framöver vänder sig till AD för fullgörelse av nämndens beslut sannolikt inte att få framgång.

Ett sätt att undvika problem, menar Kristina Ahlström, är att myndigheterna i fråga inte ingår anställningsavtal innan överklagandenämndens beslut är fattat.

Lag & Avtal har försökt nå Statens överklagandenämnds ordförande Susanne Billum men hon hänvisar via sitt kansli till de ansvariga på Enheten för statlig arbetsgivarpolitik på regeringskansliet. Där säger ämnesrådet Kalle Sevilä att man har ögonen på tänkbara konsekvenser av AD:s bedömning.

– Vi tittar på det här senaste avgörandet tillsammans med avgörandet från 2016. Sedan får vi se vilka åtgärder som behöver vidtas. Men vi är ganska öppna när vi går in i detta.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna