AD: Polischefen blev inte avskedad

2018-04-25 11:42 Peter Lindholm  
Marie Jarnérus var tidigare chef för den nationella insatsstyrkan. Hon arbetar i dag som chef för regionledningscentral Syd. Foto: TT-Bild

Polismyndigheten valde att inte följa ett beslut från Statens överklagandenämnd. Polisförbundet ansåg att myndighetens agerande var att likställa med ett avskedandeoch krävde skadestånd. Men AD anser inte att myndigheten har agerat på ett sätt som kan ses som ett avskedande i samband med en omtvistad rekrytering.

(Uppdaterad) Efter flera år som chef för nationella insatsstyrkan fick Marie Jarnérus söka om sitt jobb i samband med polisens omorganisation 2015 och den nya Polismyndigheten bildades. Polismyndigheten valde emellertid att anställa en annan person.

Beslutet överklagades till Statens överklagandenämnd och Marie Jarnérus fick rätt: Hon var den mest meriterade och skulle ha erbjudits tjänsten.

Utslaget innebar därmed att Polismyndigheten skulle undanröja beslutet att anställa den andre som fick tjänsten och att Marie Jarnérus skulle få den. Polismyndigheten meddelade emellertid att hon inte skulle erbjudas jobbet som chef för Nationella insatsstyrkan, eftersom hon redan hade en kommissarieanställning.  Det är ett arbetsledningsbeslut om vem som ska inneha vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Polisförbundet tar chefstillsättning till AD

Polisförbundet stämde myndigheten och tvisten i Arbetsdomstolen har handlat om två saker. Den första var om myndighetens agerande likställas med ett avskedande och därmed ge polischefen rätt till skadestånd?

Arbetsdomstolen konstaterar i sin dom att överklagandenämndens beslut i sig inte inneburit att det uppstått ett nytt anställningsförhållande och därmed inte något avskedande. Jarnérus har under hela processen, utan avbrott, kvarstått i sin ursprungliga anställning som kommissarie. Därmed kan det inte anses att hon skilts från en anställning. Marie Jarnérus är fortfarande anställd och arbetar i dag som chef för regionledningscentral Syd.

Det andra som Arbetsdomstolen skulle ta ställning var om domstolen kunde förelägga Polismyndigheten att – med eller utan vitesföreläggande – erbjuda henne tjänsten hon sökt i enlighet med överklagandenämndens beslut? 

Statens överklagandenämnd har i sig inte några sanktionsmöjligheter att ta till när en myndighet inte följer dess beslut.

Läs mer: På plats i AD: Tvekampen om chefsjobbet

Arbetsdomstolen anser inte att det skulle finns förutsättningar att förelägga staten att fullgöra överklagandenämndens beslut på det sätt som förbundet yrkat. Ändamålet med detta ifrågasätts starkt. Det framstår som ”främmande att domstolen skulle förplikta staten att fullgöra överklagandenämndens beslut”, står det i domskälet.

Domstolen jämför situationen med en arbetsgivare som inte rättar sig efter en domstols ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande: ”I ett sådant läge kan arbetstagaren inte genom exekutiva åtgärder bereda sig tillträde till sin tidigare arbetsplats”.

Läs mer: Polisens hr-direktör: Omorganisationen är en kompetensutveckling

Domstolen konstaterar också att Polisförbundets yrkande om vitesföreläggande mot staten saknar stöd i lag.

Polisförbundet förlorar därför målet och får ersätta staten för dess rättegångskostnader med 249 903 kronor.

– De flesta myndigheter följer besluten i Statens överklagandenämnd, men Polismyndigheten är ett undantag. I domen framgår det att Arbetsdomstolen inte kan göra något när myndigheter väljer att inte följa besluten, säger Tobias Virolainen, ombudsman på Polisförbundet, enligt Polistidningen och fortsätter:

– Domen lämnar många frågetecken. En konsekvens är dock att när en myndighet kan välja att inte följa beslut i Statens överklagandenämnd så är det inte längre grundlagens bestämmelser om förtjänst och skicklighet vid tillsättningar som råder.  Det finns en uppenbar lucka i lagstiftningen som behöver täppas till.

Peter Lindholm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna