På plats i AD: Tvekampen om chefsjobbet

2018-04-19 00:00 Jonna Söderqvist  
Det är lugnt och stillsamt i rättssalen när de rättsliga argumenten drabbar samman i Arbetsdomstolen. Den tidigare chefen för nationella insatsstyrkan vid Polisen sitter i salen, sammanbiten och sansad, bredvid sina ombud. Teckning: Carina Eriksson Foto: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Polismyndigheten genomgick en omorganisation 2015. I samband med den påbörjade myndigheten en rekryteringsprocess för flera chefer, bland dem chefsjobbet för nationella insatsstyrkan.

Den dåvarande chefen för insatsstyrkan sökte om sin chefsfunktion, men en annan valdes. I dagens förhandling i Arbetsdomstolen sitter den tidigare chefen för nationella insatsstyrkan vid Polisen sammanbiten och sansad bredvid sina ombud.

Den tidigare chefen överklagade beslutet till Statens överklagandenämnd som beslutade att den tidigare chefen ska erbjudas anställningen. Hon ansågs vara mer meriterad än personen som anställdes. Nämndens beslut är bindande.

Polisförbundet tolkar nämndens beslut som att hon skulle ha fått jobbet och skulle ha erbjudits arbetsuppgifterna. Men Polismyndigheten stod fast vid sitt beslut och meddelade den tidigare chefen att hon inte skulle få vara chef för insatsstyrkan. Därför utspelar sig tvekampen om chefsjobbet i Arbetsdomstolen.

Läs mer: Polisförbundet tar chefstillsättning till AD

– Det ska likställas med att hon blivit skild från samma anställning, säger den tidigare chefens företrädare, förbundsjuristen Josephine Trinder vid LO-TCO Rättsskydd.

Polismyndigheten har en helt annan syn på frågan.

– Den tidigare chefen för nationella insatsstyrkan har inte blivit skild från någon anställning som kommissarie med funktionen chef för nationella insatsstyrkan, och skälet är att det inte uppkommit en ny anställning med anledning av Statens överklagandenämnds beslut, säger arbetsrättsjurist Ola Svensson vid Polismyndigheten. Bredvid honom sitter kollegan Julia Damerau Malmström, också hon arbetsrättsjurist.

Den tidigare chefen för insatsstyrkan arbetar fortfarande som kommissarie, och myndigheten för fram att ingen kränkning därför har skett. Vem som innehar chefsfunktionen är enligt myndigheten ett arbetsledningsbeslut.

– Det betyder att statens överklagandenämnd i sin prövning överskred sin behörighet genom att fatta beslut i en fråga som avser placering eller arbetsledning, säger Ola Svensson.

Därför anser myndigheten att Statens överklagandenämnds beslut inte är bindande.

Läs mer: Polischef förlorade i AD

– För förbundet är anställningen samma sak som befattningen eller funktionen, eller det ord som man inom myndigheten väljer att använda för att beskriva det arbetsinnehåll som ska utföras – jobbet, helt enkelt, säger Josephine Trinder.

– Funktion är inte synonymt med anställning, påpekar Ola Svensson som företräder arbetsgivaren.

– En ko är inte häst bara för att man väljer att kalla den det, kontrar Josephine Trinder.

Det är lugnt och stillsamt i rätts­salen när de rättsliga argumenten drabbar samman. I publiken sitter några anställda vid Polisen.

– Vi hade inget annat val än att göra på det här sättet och skälet är polisförordningen, säger Ola Svensson.

Enligt polisförordningen är regeringen den enda som får bestämma vad som är en polisiär anställning.

– Vare sig vi eller statens överklagandenämnd kan instifta någon annan polisiär anställning, till exempel kommissarie med funktionen chef för nationella insatsstyrkan, tillägger han.

För att säkerställa att den bäst lämpade får jobbet, så har det tagits ett förvaltningsbeslut om att statliga myndigheters anställningsbeslut kan överklagas till statens överklagandenämnd. Redan för 299 år sedan, år 1719, stadgades bestämmelsen i regeringsformen om att förtjänst och skicklighet skulle vara avgörande vid tjänstetillsättningar.

– Bestämmelserna om förtjänst och skicklighet är alltså grundlagsreglerade och regeringsformen tillåter inte några som helst undantag, säger Jospehine Trinder.

– Batteriet med bestämmelser är inte tillämpligt eftersom det inte är en ny anställning, säger Ola Svensson.

– Då finns det ingen möjlighet alls att överklaga en tillsättning av en anställning inbegripande funktionen, arbetsinnehållet eller arbetsuppgifterna, påpekar Josephine Trinder.

Arbetsdomstolens ordförande Cathrine Lilja Hansson vilar huvudet i handen medan hon lyssnar.

En sak är parterna överens om: Arbetsdomstolens avgörande får stora konsekvenser.

Om Arbetsdomstolen håller med Polismyndigheten och säger att det här är ett arbetsledningsbeslut, skulle det i förlängningen kunna innebära att även andra myndigheter kan hävda att de inte behöver följa överklagandenämndens beslut, enligt Polisförbundet.

– Då skulle myndigheten kunna sätta i system att överklagandeinstrumentet sätts ur spel, säger Jospehine Trinder.

Om Arbetsdomstolen kommer fram till att det handlade om en nyanställning, som Polisförbundet anser, så skulle det krävas en omfattande bemanningsprocess med till exempel annonsering, personliga tester och kanske långdragna överklagandeprocesser i Statens överklagandenämnd varje gång en befattning eller funktion skulle tillsättas, enligt Polisen.

– Det skulle lamslå polismyndig­hetens verksamhet, säger Ola Svensson vid Polismyndigheten.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna