Svenskt Näringsliv: Risk för fler konkurrensklausuler

2018-01-25 00:00 Karin Nilsson  

LAGSTIFTNING. Fler konkurrensklausuler, ett ökat antal tvister i AD och risk för ett minskat utnyttjande av arbetstagares kompetens – det kan bli följden av förslaget till ny företagshemlighetslag. Det visar Lag & Avtals genomgång av remissvaren.

Tvister om konkurrensklausuler och företagshemligheter blir vanligare i Arbetsdomstolen. Det skrev Lag & Avtal om i nummer 12/2017. Med förslaget till ny företagshemlighetslag ser Svenskt Näringsliv både en risk för ökad användning av sekretess- och konkurrensklausuler på befattningar där det egentligen inte är motiverat och en risk för fler tvister.

– Om företag blir osäkra på vilket skydd för företagshemligheter som ges av lagen kommer de att säkra skyddet med andra begränsningar, säger Patrick Krassén, som tidigare arbetade på Svenskt Näringsliv och då skrev organisationens remissvar.

I utredningen föreslås att synnerliga skäl även i fortsättningen ska krävas för att en tidigare anställd som röjer en företagshemlighet ska bli skadeståndsskyldig. Svenskt Näringsliv är generellt positivt till utredarens förslag men avstyrker kravet på synnerliga skäl.

– Det är inte så att företagshemligheten tappar sitt kommersiella och konkurrensmässiga värde dagen då anställningen upphör. Snarare är det just när informationen i fråga är färsk som en konkurrent kan ha störst användning av den, säger Patrick Krassén.

Företagarna, där han arbetar i dag, har i sitt svar uttryckt liknande oro.

– Det EU-direktiv som ligger bakom utredningen ger inte utrymme för att ställa krav på synnerliga skäl, tillägger Patrick Krassén.

Saco har en annan uppfattning. Kravet på synnerliga skäl bör vara kvar och utredarens förslag är i det här avseendet i linje med EU-direktivet, påpekar Jenny Wahlbäck, arbetsrättsjurist på Saco.

– Lojalitetsplikten upphör när anställningen upphör. Men det är ju inte så att man får göra vad som helst. Vi anser att den anställde har rätt att utnyttja sitt kunnande och sin erfarenhet. Att inte tillåta det skulle leda till minskad rörlighet och risk för inlåsningseffekter.

Saco anser inte att utredningens förslag om ett utökat straffansvar för den som röjer en företagshemlighet behövs.

Läs mer: Utredaren: Blir inte fler tvister om företagshemligheter i AD

– Direktivet kräver inte ett utökat straffansvar och utredaren själv pratar till exempel om en handfull fall i AD, säger Jenny Wahlbäck.

Hon är också orolig för hur lagförslaget ska synkas ihop med visselblåsarlagen och anser att utredningen inte tillräckligt har tagit hänsyn till arbetstagarens intresse.

– Det finns fler oklarheter. Vad är ett obehörigt angrepp och hur ser min rätt att utnyttja min kompetens ut? För att inte riskera ett stort skadestånd eller ett straffansvar finns det en risk att man inte vågar slå larm, trots en laglig rätt, eller utnyttja sin kompetens i en ny anställning, säger hon.

Journalistförbundet har en liknande invändning.

– Det går inte att utläsa av lagen vad som är en företagshemlighet. Det kommer att leda till en stor osäkerhet bland de anställda, vilket kommer att påverka viljan att öppet prata om verksamheten, säger förbundets ordförande Jonas Nordling i en kommentar.

Patrick Krassén, nu på Företagarna, var även med som expert i utredningen. Han påpekar att Journalistförbundets invändning inte är en invändning mot betänkandet utan mot EU-direktivet.

Läs mer: ”De har blivit en vanligare måltyp i AD”

Arbetsdomstolen har synpunkter på flertalet av de föreslagna paragraferna och konstaterar att det bitvis är svårt att bedöma om direktivets krav uppfylls.

– Vi brukar normalt inte ha synpunkter på straffrättsliga delar men i det här fallet får möjligen den nya föreslagna straffbestämmelsen om olovligt utnyttjande eller röjande konsekvenser för en arbetstagares skadeståndsskyldighet, säger Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen.

Domstolen anser exempelvis att det är oklart vad som avses med olovligt och är inte övertygad om att de före­slagna skadeståndsbestäm­melserna täcker alla de fall där skadestånd ska vara möjligt enligt direktivet.

Dom­stolen skriver att skadeståndsreglerna ”ger ett förvirrande intryck” och efterfrågar klargöranden.

Straffansvar för röjande av företagshemlighet

Straffansvar för den som olovligen utnyttjar eller röjer företagshemlighet – straffansvaret gäller i två år efter att anställningen upphört.

Skadeståndsansvar ska kunna drabba den som av oaktsamhet anskaffar en företagshemlighet.

Sekretess gäller under och efter domstolsförfarande om företags­hemligheter.

Part eller partsrepresentant som fått ta del av företagshemlighet genom domstolsbeslut kan bli skadeståndsskyldig om hemligheten angrips.

EU-direktiv som ska införas senast 9 juni ligger bakom flertalet av för­slagen.

Källa: Betänkandet Ny lag om företagshemligheter, SOU 2017:45.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt