Åsikter

Att kränka har blivit rumsrent

Ann Olrin, ansvarig utgivare. Foto: Sann Percivall

LEDARE. Diskriminering och kränkningar kommer i alla former och storlekar. De kan vara små och subtila. Ett ”vad gullig du är” kan vara hur kärleksfullt som helst men lika gärna raffinerad härskarteknik avsedd att förminska och få mottagaren ur balans för att själv skaffa sig makt.

Publicerad

De kan också vara stora, hotfulla och så förlamande att den drabbade inte ens törs anmäla till chefen, av rädsla för att drabbas av något ännu värre.

Jag tror vi är många som någon gång känt oss drabbade men bitit ihop för att inte förstöra stämningen. Att bli angripen eller missgynnad av en person som tycker att du är mindre värd för att du är kvinna, mörkhyad, homosexuell, kortväxt, tjock eller för gammal är också omöjligt att bemöta. Om angriparen inte tycker att du är en fullvärdig människa spelar det ju ingen roll vad du säger, eftersom dina argument inte heller är fullvärdiga i angriparens ögon.

Fler och fler som jag möter vittnar om ett hårdare klimat. Att det blivit rumsrent att kränka den man anser inte passar in, både på sitt eget jobb och på andras jobb.

Några av dem som är extra utsatta är människor i serviceyrken som träffar kunder och brukare som inte tycker att alla människor är lika mycket värda. Och den typen av kränkningar är svåra att komma åt med lagen. En mörkhyad farmaceut i kassan på ett apotek måste ju ta emot glåporden som kunden öser över henne, samtidigt som hon lämnar ut medicinen som kunden fått utskriven.

Eller måste hon verkligen det?

Läs mer på om Margareta Munge, regionchef på Kronans Apotek, som tagit krafttag mot kränkande kunder.