Intrigen bakom kyrkans avtal: ”Tvingades skriva på”

2018-01-25 00:00 Calle von Scheele  

TVIST. Prästernas fack inom svenska kyrkan har tvingats skriva på ett avtal som de själva inte har förhandlat. I stället har arbetsgivarna gjort upp med Vision om deras villkor. Därmed är medarbetaravtalet på området satt ur spel, hävdar prästfacket.

Inom Svenska kyrkan har det funnits ett enda kollektivavtal för alla anställda oavsett yrke och befattning, ett så kallat medarbetaravtal. Fack­förbunden som har undertecknat avtalet har haft ett ”gentlemen’s agree­ment”. Ett förbund har enbart reglerat villkor för yrkes­grupper som det organiserar.

Arbetsgivaren har inte heller gjort upp om villkor för en yrkesgrupp med någon annat förbund än det som har majoriteten av medlemmarna.

Men nu är detta brutet, enligt Kyrkans akademikerförbund, Kyrk A, som tvingades skriva på ett avtal med motparten Svenska kyrkans arbets­givarorganisation, Skao.

– Vi valde avtal. Alternativet hade varit strejk i jultider inom kyrkan och det är omöjligt, säger Vibeke Hammarström, kansli- och förhandlingschef på Kyrkans akademikerförbund, som organiserar nära 4 000 präster.

Förbundet ställdes i slutet av november inför ett färdigt avtal som det måste anta eller förkasta i sin helhet.

Några dagar tidigare hade Skao i hemlighet skrivit ett likalydande avtal med Vision och reglerat den infekterade frågan om prästernas arbetstider.

Läs mer: Kyrkans arbetsgivare anklagas för skrämseltaktik

– Hela modellen med medarbetaravtal är söndertrasad. I och med att arbetsgivarna först gjorde upp med några förbund finns inte längre medarbetaravtalets tanke, att det är ett gemensamt avtal för alla fack, säger Vibeke Hammarström,

Hon understryker att avtalet mellan Kyrk A och Skao är ett kollektivavtal med endast dessa två parter. Förbundet har låtit en expert i arbetsrätt bedöma avtalets status. Det är alltså inte en fortsättning på det gemensamma medarbetaravtalet, som Kyrk A, Vision och andra fack tidigare hade undertecknat.

– Detta får konsekvenser när innehållet ska tolkas, säger Vibeke Hammarström.

Eftersom förbundet fick ett helt färdigt avtalsförslag att ta ställning till måste alla nya regler i avtalet tolkas enligt bokstaven vid tvister. Avtalet är inte sprunget ur förhandlingar där parterna gemensamt kommit fram till en avsikt med reglerna.

– Den som löper risken vid oklarheter är Skao, som presenterade ordalydelsen i avtalet.

Men Skao motsätter sig denna tolkning. Dess förhandlingschef Cecilia Herm hävdar att avtalet har samma konstruktion som tidigare, alltså att alla parter skriver under hela upp­görelsen.

– Den senaste avtalsrörelsen tog längre tid. I övrigt är det ingen skillnad mot tidigare, säger hon.

Den stora stridsfrågan mellan parterna har varit prästernas arbetstider. Kyrk A anser att de regler som funnits i 40 år har fungerat bra. Skao har där­emot önskat införa årsarbetstid.

I det nya avtalet har arbetsgivarna ensidigt drivit igenom sin vilja med hjälp av TCO-förbundet Vision, som bara organiserar några hundra präster.

– Det är som om läkarsekreterarna inom Vision tecknade avtal om läkarnas arbetstider och jourersättning. Då förstår man kanske allvaret i det som skett, säger Vibeke Hammarström.

Lag & Avtal har kartlagt händelseförloppet när Skao och Vision gjorde upp i tysthet och hemlighöll sin uppgörelse för att Skao skulle kunna sätta press på prästernas fack.

Förhandlingarna hade då pågått länge. Medarbetaravtalet på området löpte ut den sista mars förra året. I maj slöt Skao avtal om löner och villkor med Vision, Jusek och SSR, men det omfattade inte den känsliga frågan om prästernas arbetstider.

Under sommaren inleddes medling mellan Kyrk A och Skao. I september frånträdde Skao medlingen efter att ha anklagat facket för smutskastning i medierna. Det går inte att förhandla på det sättet, hävdade Skao.

Men frånträdet möjliggjorde för Skao att bakom kulisserna göra upp om prästernas arbetstider med Vision utan att informera medlarna eller Kyrk A. De kände inte till läget när Visions uppgörelse skrevs under den 23 november.

Ansvarig ombudsman på Vision, Kjell Svahn, bekräftar att förbundet var först med avtal för prästerna.

– Eftersom Kyrkans Akademikerförbund och Skao inte kunde lösa den här frågan var vi tvungna att ge oss in i det hela. Huvudfrågan för vår del var att prästerna hade väldigt höga sjuktal. Därför ville vi åstadkomma att prästerna inte jobbar för mycket, säger han.

Så sent som den 27 november förnekade Visions biträdande förhandlingschef Karl Linberg att det fanns ett avtal med Skao. ”Vi pratar med varandra. Vi kommer att vara klara inför årsskiftet”, sa han till Lag & Avtal.

Det var samma dag som Kyrk A ställdes inför fullbordat faktum och fick ett ultimativt avtalsförslag.

På Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är man fåordig om förhandlingsspelet.

– Vår hållning är att vi inte kommenterar vad som hände i förhandlingsrummet, utan vi ser framåt. Jag är väldigt glad över att vi äntligen nått en samsyn med Kyrkans akademikerförbund, säger Cecilia Herm, förhandlingschef.

Menar du att ni parter tillsammans hittade en lösning?

– Vi har till viss del tagit hjälp av medlare i den här processen. Så skulle jag vilja uttrycka det.

Nu hoppas hon på ett bra samtalsklimat med Kyrkans akademikerförbund.

Men bläcket hann knappt torka på underskrifterna innan Skao anklagade Kyrkans akademikerförbund för att misstolka avtalet. Tvisten gällde de 15 extra fridagar som prästerna tidigare hade som kompensation för olika former av helgarbete.

De 15 fridagarna är helt borttagna, skriver Skao på sin hemsida.

– Det är riktigt att de inte finns kvar i samma form och till namnet, säger Vibeke Hammarström, Kyrk A.

Hon betonar att de präster som väljer 40-timmarsvecka i stället för arbetstidsförkortning till 38 timmar och 15 minuter i praktiken har rätt till heldagsledigheter som motsvarar 15 fridagar per år de närmaste två åren.

– I avtalet finns möjligheten att lokalt komma överens om att ta ut ledighet i heldagar. Det är en lokal förläggningsfråga som varken vi eller Skao kan lägga oss i.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna