Prästernas avtalsstrid över

Det nya avtalet leder till att landets präster byter system för hur arbetstiden ska beräknas. Med arbete på söndagar som standard liksom arbete på alla kristna helger som infaller när andra är lediga har regleringen av arbetstider varit mycket viktig för prästerna.

Nu har både Kyrkans akademikerförbund, som organiserar merparten av prästerna, och Vision accepterat ett nytt system för arbetstidens beräkning.

Det nya avtalet betyder också att alla präster i landet får del av de löneökningar som förhandlats fram för andra löntagare i landet. Det treåriga avtalet för Kyrkans akademikerförbund ger 6,5 procent på tre år.

Prästerna får nya löner retroaktivt från den 1 april.

– Det är december månad med julen som är den mest arbetsintensiva månaden för präster, församlingspedagoger och diakoner. Därför var det viktigt att avtalet blev klart, även om det var i elfte timmen, säger Bror Holm, ordförande i Kyrkans akademikerförbund, i ett pressmeddelande.

Kyrkans akademikerförbund betonar att prästerna även i fortsättning får ersättning för övertid, obekväm arbetstid och beredskap. Arbetsgivarna ville slopa dessa ersättningar i sitt första bud.

– Vi är mycket nöjda med att arbetsgivarparten nu tydligt angett att arbetstidslagen gäller. Det är en skyddslagstiftning som behövs när många präster blir sjukskrivna på grund av utmattning och stress, säger Bror Holm i pressmeddelandet.

De nya arbetstidsreglerna innebär att parterna öppnar för individuella lösningar. Beräkningsperioden av arbetstiden blir från 16 veckor upp till ett år. Arbetsgivarna skriver i sitt pressmeddelande att man rekommenderas en ettårig beräkningsperiod.

Även Vision, som organiserar några hundra präster, är mycket nöjd med de nya arbetstidsreglerna.

– Vi har lyckats hitta ett arbetstidsvillkor som är bättre lämpat för individuella lösningar, arbetsmiljön och gränssättningen mellan arbete och fritid. Vi har också fått ett ökat individuellt inflytande på den egna arbetstiden. Det har varit viktigt för oss, säger Karl Lundberg, biträdande förhandlingschef på Vision till Lag & Avtal.

På vad sätt är denna lösning bättre när det gäller att ta ut den ledighet som prästen behöver för återhämtning?

– Det här avtalet lägger ett större ansvar på arbetsgivarna att kontrollera hur arbetstiden förläggs och ledigheten tas ut.

Hur vet ni att det kommer att fungera?

– Det handlar om en god uppföljning mellan chef och medarbetare. Vi kommer att diskutera med de lokala arbetsgivarna hur det ska fungera i varje enskild församling.

Kyrkans akademikerförbund har slagits mycket hårt för att prästerna skulle få behålla de 15 extra fridagar de hade per år i kompensation för arbete på lätthelger, som är termen för helgdagar som infaller på vardagar.

Det villkoret har förbundet fått släppa i det nya avtalet. I stället får präster som regelbundet arbetar på lätthelgdagar en sänkt veckoarbetstid till 38 timmar och 15 minuter. Ett annat alternativ är att ha årsarbetstid. I avtalet beräknas den till 1 996 timmar, som motsvarar 250 arbetsdagar inklusive semester.

Årets avtalsförhandlingar mellan Kyrkans akademikerförbund och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, har varit mycket infekterade. Bland annat har facket beskyllt Skao för att vilja införa slavliknande förhållanden för prästerna.

Läs också:

För ett par månader sedan frånträdde arbetsgivarna förhandlingarna med Kyrkans akademikerorganisation och fortsatte förhandlingarna om arbetstiderna enbart med Vision.

– Det har varit en lång och svår process. Vi ser fram emot ett gott samarbete med Kyrkans Akademikerförbund för att utveckla kollektivavtalsregler som främjar Svenska kyrkans verksamhet, säger Cecilia Herm, förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, i ett pressmeddelande.