Debatt
Bara gör det
LEDARE. Märkte någon att en lag som rör arbetslivet och arbetsrätten blev betydligt strängare från årsskiftet? DO, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha koll på att diskrimineringslagen följs, hör vi inte mycket av. Till skillnad mot Arbetsmiljöverket.
Annons
För ett år sedan kom en ny föreskrift på arbetsmiljöområdet – det skedde med buller och bång och virala filmer om stress.
I det här numret tittar vi på de nya reglerna i diskrimineringslagen utifrån en av grupperna som omfattas: människor med funktionsnedsättning. Engagemanget från parterna har varit svalt, visar vår reporter Karin Nilssons artiklar på sidorna 18-27.
Arbetsgivare var negativa till de skärpta kraven. Framför allt mindre arbetsgivare kan känna sig jagade av formalia och byråkrati. Och facken saknar kunskap.
Arbetsgivare ska jobba förebyggande kring samtliga sju diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Vår omslagsman Pelle Kölhed vittnar om att många inom rörelsen för funktionsnedsatta är luttrade och uppgivna. Deras anmälningar till DO leder sällan vidare.
Arbetstagare med funktionshinder marknadsförs utifrån sina svagheter, inte styrkor, säger Kölhed. Det är en attitydfråga som är själva kärnan. Många, från advokater till utsatta, efterlyser fler domstolsfall. Lagen är komplex, det gäller att få fram prejudikat och praxis.
Så hur ska arbetsgivare göra för att inte göra fel? Inte få känslan av överväldigande krav?
En sak i taget. Se det som med arbetsmiljölagen, det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett hjul som rullar.
Det systematiska här är: undersök, analysera, åtgärda, följ upp och utvärdera. För in det i skyddsronden för att slippa dolda överraskningar. Involvera fack och skyddsombud.
Tänk skyddsronden i tre steg: 1. fysisk (det kan många arbetsgivare), 2. psykisk (föreskriften som kom 2016) och – 3. utifrån diskrimineringsgrunderna (1 januari 2017).
Sätt det i system.
