nyheter

Huvudförhandling ställdes in – Arbetsdomstolen fick ingen tolk

Arbetsdomstolens sessionssal A.

Arbetsdomstolen tvingades ställa in en huvudförhandling på tisdagen och onsdagen för att det saknades tolk. Målet hade förberetts sedan 2021, parterna hade samlats i sessionssal A, ett vittne var på väg från Lettland.

Reporter på Lag & Avtal och Arbetarskydd
Publicerad Uppdaterad

fakta

Då behövs tolk

  • Rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen reglerar användningen av tolk i domstolarna.
  • Tolk bör användas om en part, ett vittne eller någon annan som ska höras inte behärskar svenska språket.
  • Domstolen ska anlita tolk om en misstänkt eller en målsägande i ett brottmål inte behärskar svenska.
  • Detsamma gäller vid hörselnedsättning eller talsvårigheter.
  • Om möjligt ska den anlitade tolken vara auktoriserad. Annars ska domstolen eftersträva en tolkning som håller så hög kvalitet som möjligt.
  • Kammarkollegiet utövar tillsyn över auktoriserade tolkar.

    • Källa: Domstolsverket

Byggnads hade stämt det lettiska bolaget APM Construction SIA för kollektivavtalsbrott. Förbundet yrkar på skadestånd på flera tiotals miljoner kronor för brott mot byggavtalets bestämmelser om bland annat timlön, OB och helglön.

Målet har förberetts i Arbetsdomstolen sedan sommaren 2021 då Byggnads skickade in stämningsansökan. Huvudförhandling var utsatt till 10 och 11 oktober.

På tisdagsmorgonen infann sig parterna följaktligen i sessionssal A i Arbetsdomstolen, rustade för prövning av tvisten. Kärandesidan bestod av förbundsjuristen Henric Ask och bisittare från Byggnads. Svarandesidan leddes av advokaten Annika Elmér. Vid sin sida hade hon bolagets ägare.

Från domstolens sida kom ordföranden Karin Renman med sex ledamöter omkring sig.

När överläggningarna startade var ett vittne på väg från Lettland och för förhöret behövdes tolk för engelska, alternativt ryska eller lettiska.

Så långt var allt enligt plan. Parterna började med att enas om att stryka vissa att-satser i sina yrkanden. Därefter var man redo att inleda sina sakframställningar. Men då meddelade ordföranden Karin Renman att det var problem med tolken.

– Vi har inget besked om tolk nu. Vågar vi ändå börja?

Efter flera kontakter mellan domstolen och tolkförmedlingen samt överläggningar med tvistens parter enades man om att skjuta upp huvudförhandlingen till 5-6 december i stället.

– Det här är mycket ovanligt, konstaterade ordförande Karin Renman.

Antalet mål där det behövs tolk har ökat de senaste åren. Tillgången på tolkar har inte hängt med i utvecklingen. 2016 fick Domstolsverket regeringens uppdrag att stödja en effektivare användning av tolkar. Verket tog fram riktlinjer, bland annat för hur domstolarna kan använda teknisk utrustning för tolkning på distans. Domstolsverket utvecklade också en e-utbildning.

Läs mer:

nyheter
HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!