”Märket är på väg att spricka i sömmarna”

Det finns många vägar som kan leda till samma mål. På samma sätt kan olika analyser leda till samma slutsats. Arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö skriver att märket är kejsarens nya kläder.

Det är jag inte säker på, men det finns helt klart anledning att se över märkets betydelse i lönebildningen.

Junesjö utgår från att märket utgör ett hinder för fackföreningsrörelsens mission att förbättra arbetarnas villkor. Om hans slutsats i den delen är korrekt eller inte överlåter jag åt mina motparter på den fackliga sidan att bedöma, men jag kan konstatera att Junesjö och jag bägge menar att Medlingsinstitutet begränsar sig till en strikt tolkning av industrins märke på ett sätt som varken är nödvändigt eller önskvärt.

Medlingsinstitutet bör, sakligt och opartiskt, vägleda parterna i hur de ska kunna hantera samhällsekonomiska utmaningar. Deras roll är inte att utgöra en hammare för en märkesmodell som blint ska slå över hela arbetsmarknaden.

Jag tolkar Kurt Junesjö som att han menar att det finns röster som inte blir hörda. Medlingsinstitutet väljer att inte samråda med alla parter på arbetsmarknaden och sluter upp bakom ett särintresse som inte är så representativt som myndigheten kanske tror och önskar.

Jag säger inte som Junesjö att kejsaren är naken, men jag tror att det är dags att se efter om inte kostymen är på väg att spricka i sömmarna.

Läs tidigare inlägg i debatten:

Erland Olausson: Helt fel att jag vill inskränka rätten till stridsåtgärder

Kurt Junevik har fel när han påstår att jag pläderar för en inskränkning av rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, det skriver Erland Olauson i en replik.

Kurt Junesjö: Märket är kejsarens nya kläder

Staten och arbetsgivarna samarbetar på ett sätt som är osunt. När nu en av chefsmedlarna på industrisidan hotar med inskränkningar i strejkrätten för den som inte följer detta arbetsgivarmärke verkar alla spärrar ha lossnat. Det skriver Kurt Junesjö som menar att märket i lönesättningen döljer det fackliga uppdraget att förbättra arbetarnas villkor.

Lena Svenaeus: Den svenska modellens skamfläck – kvinnolönerna

Kollektivavtalen, närmare bestämt löneavtalen, vidmakthåller undervärdering och underbetalning av traditionellt kvinnodominerat arbete, skriver tidigare Jämo Lena Svenaeus som föreslår tre åtgärder för att lösa problemet.