nyheter

”Transport har rättsligt stöd för att driva uteslutningsrätten i Europadomstolen”

Niklas Selberg är arbetsrättsforskare vid Lunds universitet.

De svenska domstolarna har inte tillräckligt beaktat rättsutvecklingen kring föreningsfriheten i tvisten om Transports uteslutning av SD-politikern. Därför borde Transport göra ett klagomål i Europadomstolen, anser Niklas Selberg.

Publicerad Uppdaterad

Fakta

ASLEF-domen

Fackföreningen Associated Society of Locomotive Engineers and Firemen, ASLEF, gjorde ett klagomål mot Storbritannien och fick rätt 2007.

Saken gällde uteslutningen av en medlem som även var med i det högerextrema partiet British National Party, BNP.

Europadomstolen dömde att ASLEF-medlemmarnas föreningsrätt vägde tyngre än den uteslutnes föreningsrätt. Domstolen tillmätte det stor betydelse att fackföreningar ofta är ideologiskt drivna med starka ställningstaganden i sociala och politiska frågor. ASLEF hade inget åtagande gentemot staten och ingen statlig finansiering. Det förelåg en krock mellan ASLEF:s ideologi och BNP:s. Den uteslutne kunde inte visa att han led någon skada.

Transportarbetareförbundet får inte prövningstillstånd i Högsta domstolen. Därmed har förbundet förlorat tvisten med SD-politikern Mats Fredlund. Det var fel av förbundet att utesluta honom som medlem.

Men domstolarna har inte tillräckligt beaktat rättsutvecklingen kring föreningsfriheten i europarätten, anser Niklas Selberg, arbetsrättsforskare vid Lunds universitet.

– Jag tyckte att tingsrätten dömde fel och hovrättsdomen var inte mer övertygande. De tar inte europarätten tillräckligt långt. Det som händer då är att Transports medlemmars föreningsrätt kränks av staten.

Niklas Selberg säger att han är oenig med Högsta domstolen om att det inte skulle finnas något behov av vägledning av rättstillämpningen.

– Det behövs verkligen. Domstolarna tillämpar principer från 1930- och 1940-talen innan mänskliga rättigheter gjort sitt intåg i juridiken. På den tiden kunde en arbetsgivare vara tvungen att säga upp arbetstagare som inte var med i facket. Så fungerar det inte i dag. Att domstolarna kommer dragandes med det här gamla materialet blir snurrigt.

Den tillämpliga föreningsrätten i det här fallet finns i Europakonventionens artikel 11 och i ILO-konventionerna 87 och 98. 2007 meddelade Europadomstolen den så kallade ASLEF-domen som Niklas Selberg menar är betydelsefull här. Målet handlar om ett brittiskt fackförbund för lokförare och brandmän som uteslöt en medlem för att denne också var med i det högerextrema British National Party.

– Domstolarna har missförstått att facken i grunden är politiska organisationer. Det finns endast ett mycket litet utrymme att hindra fackföreningar från att utesluta personer.

Niklas Selberg menar att ASLEF-domen betonar alla medlemmars föreningsfrihet, inte bara den uteslutnes.

– De har fattat demokratiska beslut om att inte ha högerextrema i sin organisation. Men när staten säger nej, kränks deras föreningsrätt.

ASLEF-domen öppnar för att det måste göras en avvägning mellan den uteslutnes intressen och det större kollektivets intressen. Eftersom kollektivavtalets villkor gäller alla på arbetsplatsen, oberoende av fackligt medlemskap, är det svårt att se någon större förlust för den uteslutne, resonerar Niklas Selberg som tycker att Transport ska stå på sig.

– I och med Högsta domstolens beslut är det fritt fram för Transport att klaga hos Europadomstolen. Jag tycker att de ska driva det dit, säger Niklas Selberg.

Läs mer: