Få giggare betalar rätt skatt

2019-08-20 14:05 Ulrika Fjällborg  

Administration. 80-90 procent av dem som giggar betalar ingen eller felaktig skatt på sitt arbete, enligt Skatteverkets beräkningar. Pia Blank Thörnroos, skattejurist på myndigheten, är inte förvånad.

(Uppdaterad) Digitaliseringen har fått gig-ekonomin att formligen explodera. Giggare är personer med tillfälliga jobb. De jobbar ofta via digitala plattformar, som hellre kallar sig förmedlare än arbetsgivare.

Orsaken är till stor del att giggarna inte förstår hur man ska göra, tror myndigheten. De svenska skatte­reglerna är tämligen komplicerade samtidigt som myndigheterna gjort allt för att underlätta privatpersoners deklarationsbestyr de senaste decennierna.

– I dag vaggas man redan från unga år in i tryggheten att Skatteverket har koll på alla uppgifter och du kan godkänna detta via ett sms. Alla arbetsgivare har lönerapport-rutiner även för korta timanställningar. Men det gäller bara just anställda, säger hon.

Den som jobbar åt privatpersoner, som giggarna på exempelvis Tipptapp och Taskrunner, ska själv rapportera sin inkomst och vad som ska betalas i skatt. Hur mycket och vilka skatter beror på personens totala inkomst. Inkomstskatten är runt 30 procent. På allt över 1 000 kronor från samma uppdragsgivare per år ska man också betala 29 procent i egenavgifter till socialförsäkringssystemet.

Det är inte helt enkelt att veta att man ska beställa blanketter och fylla i dem rätt, särskilt för den målgrupp plattformarna ofta säger att de är en tillgång för, som ungdomar och nyanlända som vill få in en fot på arbetsmarknaden.

Dessutom blir tjänsten betydligt dyrare med skatt. Grovt räknat får giggaren runt 60 procent av summan köparen betalar, utan pensionsavsättning och sociala avgifter.

Läs mer: Forskare utreder framtidens arbetsliv

Den som jobbar måste sätta priser som täcker det. Den som köper måste förstå hela matematiken.

– Mitt bestämda råd till giggare är att söka om skattejämkning och månads­debitering. De har det slutliga ansvaret och det ger en tydligare bild av hur mycket man måste ta betalt, säger Pia Blank Thörnroos.

En ökande gigekonomi kan också påverka hur staten driver in skatt.

– I Sverige har vi haft ett otroligt effektivt uppbördssystem när det gäller att få in skatt enkelt och korrekt. Frågan är hur vi ska säkerställa det i framtiden.

Det svenska systemet, där arbets­givarna är företag som rutinmässigt skickar inkomstuppgifter för sina anställdas räkning till Skatte­verket, är inte anpassat för att privatpersoner blir arbetsgivare åt varandra.

En enkel lösning som föreslås i Skatteverkets rapport från 2016 är att plattformsföretagen åläggs att rapportera in till Skatteverket vilka utbetalningar som gjorts till varje giggare.

– Då åker de automatiskt in i dekla­rationen. Det är enklast för de före­tag som redan har uppgifterna att också lämna ut dem, säger Pia Blank Thörnroos.

– Man kan också tänka sig att app­utvecklarna utvecklar en tjänst för sina giggare, till exempel ett sätt att spara sina jobb och redovisa intäkter till Skatteverket.

Tremånaderskontrakt hos Foodora

Det finns också gig-företag som förenar anställningsformen med en uppdragsbaserad verksamhet och som filat på formerna för detta under åren. Cykelbudsföretaget Foodora har bytt lönemodell löpande sedan starten 2015. Idag anställer de sina cykelbud på tremånaderskontrakt och betalar in skatt och sociala avgifter samt försäkring för de timmar buden jobbar åt dem. Grundanställningen är 10 timmar i veckan och lönen är 70 kr/timmen på vardagar och 90 på helger. Dessutom tillkommer en tjuga för varje leverans.

– Det är ett extrajobb man har vid sidan av annat. I genomsnitt jobbar våra bud 15 timmar i veckan och gör två till tre leveranser per timme, säger Anna Anderberg, kommunikationschef på Foodora.

Foodorabuden har alltid varit anställda, men fram till 2017 fick de betalt per order istället för timlön. Även då betalades skatt och arbetsgivaravgifter ut och arbetstiden schemalades för att de som jobbade skulle få tillräckligt med jobb. En växande omsättning har givit utrymme för timlön, även när man inte sitter på cykeln.

–  Vi har valt att anställa för att hitta det bästa för våra cykelbud, men också för att det ger oss större kontroll över vår verksamhet. VI är ett stort företag i dag och måste ha tillgänglig personal, säger Anna Anderberg.

Tillfälliga inhopp

Att gigga, det vill säga göra tillfälliga inhopp på olika jobb är inget nytt. Men digitaliseringen har fått marknaden att explodera genom till exempel appar som Uber, Taskrunner och Foodora.

Det finns inga tydliga siffror som anger hur många som arbetar inom den här sektorn. Europeiska tjänstemannafacket gjorde år 2016 hade då 700 000  svenskar någon gång någon gång tagit ett tillfälligt gig, uppger Sveriges Radio i podden ”De nya Daglönarna”. Men Statistiska Centralbyrån bedömt att det rör sig om en tiondel så många som aktivt jobbar på det här sättet.

Gig

Beteckningen gig är amerikansk slang för föreställning eller konsert och kommer från musikbranschens sätt att arbeta där artister gör tillfälliga konserter, gig.

Ulrika Fjällborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna