Nyheter

Läkarens ombud: Min klient diskriminerades

Karolinska universitetssjukhusets ledning i Solna anklagas av advokat Sebastian Scheiman ledningen för att ha inte ha givit den trakasserade, judiska läkaren något stöd. Foto: TT-Bild

– Nu hoppas jag att min klient kan börja operera inom sitt specialistområde igen. Men man borde slagit fast att han diskriminerades som jude. Det säger advokat Sebastian Scheiman efter att Karolinska Universitetssjukhuset presenterat sin utredning

Publicerad

Frågan har rört misstänkta trakasserier och antisemitism på en av sjukhusavdelningarna.

Utredningsrapporten som tagits fram av Advokatbyrån Flood Herslow Holme slår fast att det inte är visat att den judiske läkaren på Karolinska Universitetssjukhuset har utsatts för någon direkt eller indirekt diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Lag & Avtal har tidigare skrivit om läkaren som anmälde den utpekade överläkaren redan under sommaren 2017, och nu senast i februari 2018. Överläkaren, som då var den anmäldes chef, ska ha kommit med raljerande och stereotypa kommentarer om judar, till exempel ”där går det judiska ghettot”, och delat antisemitiska inlägg på nätet.

Läkaren hävdar också att han och en annan judisk läkare som inte längre jobbar kvar har utestängts från arbetet på kliniken och hindrats från att genomföra sitt arbete. Överläkaren ska till exempel inte ha låtit dem utföra vissa operationer som de är behöriga att göra, strukit dem med kort varsel från operationstider samt gett dem lägre lön än andra läkare. De ska också ha hindrats från att bedriva internationella forskningsstudier.

Utredningen kommer nu fram till att den aktuella läkaren inte har missgynnats på grund av sitt judiska ursprung. De beslut som tagits inom ramen för läkarens anställning och som han anser har missgynnat honom har, enligt utredningen, inget samband med hans judiska ursprung. Utredningen slår dock fast att överläkaren har delat antisemitiska bilder på Facebook. ”Att göra något sådant är enligt vår uppfattning oacceptabelt” skriver utredarna. Och det anses visat att uttalandet ”där går det judiska ghettot” har fällts men inte vem som uttalat det och därför kan ingen lastas för det.

Men advokaten och hans klient är inte nöjda med rapporten och ifrågasätter varför den släpptes innan läkaren fått komma med synpunkter. Sebastian Scheiman anser att advokatbyrån som gjort utredningen inte i tillräcklig grad har beaktat hans klients information rörande lön och andra saker som visar att han missgynnats. 

– Många på kliniken känner sig illa, enligt rapporten, behandlade och diskriminerade. Besluten som fattats mot min klient anses inte ha haft att göra med antisemitism trots att det slås fast att chefen delat antisemitisk propaganda och den judiska personalen trakasserats, säger Sebastian Scheiman.

Utredningen anser också att Karolinska Universitetssjukhuset har agerat passivt på signalerna om antisemitism. Uttalandet om judegettot borde ha föranlett en extern utredning tidigare än som skedde.

– Det är bra att de slår fast att sjukhuset agerat passivt och att utredningen tillsatts för sent. Men det är tydligen så mycket som varit fel på avdelningen att man inte kan peka ut antisemitism som orsak till problemen, menar Sebastian Scheiman.

Rapporten visar exempel på en aggressiv jargong och att ett icke inkluderande beteende har förekommit hos flera individer under en längre tid inom enheten. Flera medarbetare beskriver också en tyst kultur där man hållit tillbaka sina synpunkter av rädsla för repressalier. Även om dessa beteenden minskat och man upplever att arbetsmiljön förbättrats betydligt de senaste åren så förekommer, enligt Karolinska Universitetssjukhusets pressmeddelande, fortfarande beteenden som tydligt står i strid med sjukhusets värderingar.

Som ett resultat av rapporten har en riktad arbetsmiljöskyddsrond genomförts ”med inriktning på den psykosociala arbetsmiljön för att tillsammans med huvudskyddsombud och lokala skyddsombud ta fram en handlingsplan. Där ingår att förstärka skyddskommittéstrukturen för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av handlings- och åtgärdsplaner för arbetsmiljön”.

– Det är bra i sig att de erkänt dålig arbetsmiljö. Vissa saker var så uppenbara så de kunde inte blunda för dem. Nu hoppas jag att min klient kan operera inom sitt specialistområde igen.

70 personer har intervjuats och utredningen har tagit tre månader.

– Utan våra påtryckningar hade det inte blivit någon utredning alls. Men jag har fått stånga mig blodig. Och nu visar det sig ha funnits massor av problem i arbetsmiljön.

Vad blir ert nästa steg?

– Vi ska lämna våra synpunkter på utredningen senast nu på fredag, avslutar Sebastian Scheiman.