”Många saknar kompetens för morgondagens jobb”

– Framtidens arbetsmarknad är inte skriven i sten. Med rätt policys och institutioner kan den bli mer inkluderande och belönande än den är idag, säger han till åskådarskaran som samlats i Bankhallen, i Stockholm.

Allt beror enligt OECD:s slutsatser på vilka beslutländerna tar för att möta strukturomvandlingen.

Arbetsmarknadsdepartementet arrangerade på måndagseftermiddagen ett kunskapsseminarium om hur framtidens arbetsmarknad kan komma att påverkas av den tekniska utvecklingen.

– Att allt fler arbeten blir automatiserade ser vi redan idag. Enligt OECD:s rapport har 14 procent av alla jobb hög risk för att bli automatiserade. Runt 32 procent av jobben väntas bli radikalt förändrade.

Många frågar sig om den snabba utvecklingen innebär slutet för de traditionella anställningarna och för dagens relation mellan anställda och arbetsgivare. 

– Det kan inte förnekas att det kommer att efterfrågas andra arbetsuppgifter och kompetenser än vad som finns idag, säger Stijn Broecke.

Men han menar att allt inte kommer att automatiseras.

– Det finns det sociala, etiska och kostnadsskäl till, säger han.

Han ser ingen anledning till panik. Teknologin skapar också nya jobb och många nya yrken.

– Den kan även öka produktionen, kvaliteten och göra arbetet mer effektivt.

Stijn Broecke lyfter fram att de nordiska länderna har en väldigt hög sysselsättningsgrad.

– Trots automatiseringens framfart ser vi faktiskt en ökning av sysselsättningsgraden i de flesta OECD-länder, säger han.

Stijn Broecke ser dock några problem vid horisonten:

1. De nya jobb som skapas skiljer sig mycket från dagens arbeten. Och många av de nya jobben är högkvalificerade.

2. Det sociala skyddet behöver förändras och anpassas till den nya arbetsmarknaden. Till exempel omfattas en stor del arbetare idag inte av något socialförsäkringssystem.

– Människor måste sannolikt byta yrke när de förlorar sina jobb som ett resultat av automatiseringen, säger Stijn Broecke.

Men många arbetare saknar den kompetens som krävs för de nya jobben.

Sex av tio har inte baskunskaper om hur man använder informationsteknologi. En stor andel har ingen datorerfarenhet alls. 

– Vi måste förändra tankesättet kring lärande i vuxen ålder. De nuvarande systemen är dåligt rustade för den här stora utmaningen.

Möjligheten till lärande och träning måste följa med individen, oavsett vad som händer honom eller henne under karriären, menar Stijn Broecke.

Han framhåller att vi måste se till att dela på kostnaderna för denna förändring mellan individer, arbetsgivare och samhället som helhet. 

Även ländernas socialförsäkringssystem måste anpassas, enligt OECD.

När det gäller anställningsformer är OECD:s bedömning att heltidsanställningen fortfarande är vanligast förekommande i OESD-länderna, även om en av nio arbetare har en tillfällig anställning.

– Ur arbetsgivarnas perspektiv är det en fördel att kunna erbjuda heltidsanställningar för att attrahera men också för att kunna behålla talanger. Genom att investera i personalen ökar produktiviteten och därmed också vinsterna, menar Stijn Broecke.

Sociologen Tomas Berglund från Göteborgs universitet medverkade också under seminariet. Han berättade under rubriken "Digitalization at work: towards polarization or upgrading" om resultatet i ett pågående stort nordiskt projekt om framtidens arbetsmarknad som finansieras av Nordiska ministerrådet.

OECD-rapporten The future of work.

Forskning om den svenska arbetsmarknaden på temat: