Nytt system för korttidsarbete permanentat i tysthet

2020-06-11 14:44 Calle von Scheele  
KLUBBAT I RIKSDAGEN. I regeringens extra tilläggsbudget med de första krispaket för 300 miljarder kronor den 16 mars fanns ett permanent stöd till korttidsarbete inbakat, men har knappast uppmärksammats. Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix / TT

Regering och riksdag har i tysthet infört ett permanent system för korttidsarbete, som gäller även efter coronakrisen. Företag som får stora ekonomiska svårigheter kommer även i framtiden kunna korttidspermittera sin personal med statligt stöd.

Parterna inom industrin har i över tio år krävt ett permanent system för korttidsarbete, eftersom alla viktiga konkurrentländer har sådana.

I regeringens extra tilläggsbudget med de första krispaket för 300 miljarder kronor den 16 mars fanns ett permanent stöd till korttidsarbete inbakat, men har knappast uppmärksammats.

Både Finansdepartementet och Tillväxtverket bekräftar för Lag & Avtal att systemet är permanent och finns på plats.

Därmed har Sverige två system för korttidsarbete.

Det gamla systemet är en konsekvens av finanskrisen och infördes 2014, men har aldrig använts innan coronakrisen bröt ut i landet.

Det tidigare systemet kan bara aktiveras av regeringen och får enbart användas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur som drabbar i stort sett alla branscher och företag.

Det nya systemet gäller enskilda företag och branscher och följer förslagen i den utredning som förre IF Metallbasen Anders Ferbe ledde 2018. Dess förslag har inte blivit förverkligade förrän de inarbetades i regeringens extra tilläggsbudget.

Det nya stödet ska kunna lämnas under begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Omständigheterna ska ligga utanför arbetsgivarens kontroll och inte rimligen kunnat förutses.

Det kan röra sig om plötsliga fall i global efterfrågan, begränsningar i företagens tillträde till viktiga marknader – till exempel genom oväntat införande av tullar eller andra handelshinder – eller störningar i leveranser av viktiga insatsvaror, enligt beskrivningen i propositionen.

I det permanenta stödet står staten för en tredjedel av kostnaderna för korttidsarbete. Det är alltså ett lägre stöd än de tillfälliga högre bidraget som gäller fram till årsskiftet.

Det gamla och nya systemen finns parallellt. Ett företag ska kunna få stöd ur båda systemen i perioder som följer på varandra, men sammanlagt i högst 24 månader under en treårsperiod.

Så sent som i mitten av februari krävde utredaren Anders Ferbe i en intervju med Lag & Avtal att ett permanent system för korttidspermitteringar skulle införas.

Ett par veckor senare skickades ett förslag om permanent system på Lagrådsremiss och efter en månad var det inbakat i det krispaket som regeringen och stödpartierna presenterade den 16 mars.

Parterna i industrin har sedan finanskrisen 2008 krävt ett tillfälligt system. Redan 2011 gjorde parterna en första rapport om hur systemen för korttidsarbete såg ut i ett par viktiga konkurrentländer. Tyskland, USA och Japan har sådana.

Teknikföretagen, Industri och kemigruppen, IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer var några av de parter som deltog i arbetet.

Halv miljon kan komma att omfattas av korttidsstöd

Regeringen beräknas satsa 95 miljarder kronor fram till årsskiftet på stöd till korttidspermitteringar och räknar med att en halv miljon arbetstagare kommer att omfattas av stödet.

Stödet i coronakrisen gäller fram till årsskiftet:

+ Staten tar tre fjärdedelar av kostnaderna när arbetstagaren går ner i arbetstid.

+ Arbetstagaren behåller 90 procent av lönen.

+ Arbetsgivarens lönekostnader kan halveras, men under maj, juni och juli minska med över 70 procent.

+ Arbetstiden kan bara minska i följande fasta steg:

  • 20 procent (Arbetsgivarens kostnader – 19 proc.)
  • 40 proc. (­ − 36 proc.)
  • 60 proc. ( − 53 proc.)
  • 80 proc. endast möjligt maj – juli ( − 72 proc.)

Det permanenta stödet:

+ Företag som drabbas av oförutsedd och tillfällig ekonomisk svårighet ska kunna söka stödet hos Tillväxtverket.

+ Staten stöder med en tredjedel av kostnaderna.

+ Arbetstidsminskningen uppgår till 20, 40 eller 60 procent.

+ Arbetstagaren minskar sin lön med 12, 16 respektive 20 procent.

+ Stat, arbetsgivare och arbetstagare står därmed för en tredjedel var av kostnaderna för arbetstidsminskningen.

+ Stödet kan utbetalas i sex månader med möjlighet till förlängning.

+ Huvudregeln är att arbetsgivaren har kollektivavtal för att få stöd. Finns inte det måste arbetsgivare ha skriftliga avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Det gäller också för det högre stödet fram till årsskiftet.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer