Statliga stöd hamnar i ägarnas fickor

Ica har nyligen beslutat att dela ut ytterligare 1,2 miljarder kronor till aktieägarna i september. I våras delades lika mycket ut, men då med en viss försiktighet eftersom coronaläget var mer osäkert. Nu kommer alltså resten.

Icas försäljning har rusat i krisen, åtminstone för livsmedelsdelen. Samtidigt har koncernen lyft cirka 75 miljoner kronor i statligt krisstöd första halvåret, mestadels i form av slopat sjuklöneansvar, men även som en effekt av sänkt arbetsgivaravgift. Det är väldigt lågt räknat, de enskilda Icahandlarna lyfter en okänd stor summa pengar också.

− Många har väl uppfattningen att Ica har gynnats av den här pandemin, och för livsmedelsförsäljningen har det ju gått bra, men som helhet för koncernen har vi haft en negativ påverkan på 10 miljoner kronor, och det är efter de bidrag som vi har tagit emot som alla andra bolag, säger Icas vd Per Strömberg.

Trubbigt men snabbt

Konkurrenten Axfood delar också ut vinst till aktieägarna. Koncernen med Willys och Hemköp i portföljen, har också precis som alla bolag fått rabatter på arbetsgivaravgiften och sjuklönen, men hälsar att trots hundratals permitteringar där gränshandeln närmast dött, så har Axfood inte sökt statsstöd för det, utan tagit de kostnaderna själva.

Att stöden gått till alla företag, oavsett kris eller ej, försvaras av finansminister Magdalena Andersson (S).

−Det visste vi om när vi kom med de stöden. Det var också väldigt viktigt att vi kunde få ut de här stöden snabbt. Att till exempel i sjuklöneveckan försöka undanta vissa företag hade varit en så komplicerad lagstiftning, så den hade väl inte varit klar förrän vi hade ett vaccin mot corona. Precision och snabbhet var ju hela tiden en avvägning, säger hon till TT.

De senaste veckorna har även skogsbolaget Holmen och fastighetsföretaget Wallenstam beslutat att dela ut pengar till ägarna igen. Och det är bara början, tror Joakim Bornold, analytiker på Söderberg & Partners.

−I våras var det ett väldigt osäkert läge, det var vettigt att frysa då, men nu vet företagen bättre, säger han.

Tunnare argument

Han anar att även bankerna kan komma att trycka på utdelningsknappen i höst, trots Finansinspektionens och regeringens klara invändningar, även om de formellt inte kan sätta stopp.

− Finansinspektionens argument är tunnare nu, säger Bornold och pekar på bankernas i nuläget välfyllda kassakistor.

Men FI:s pressavdelning låter hälsa att inget har ändrats. Så här sa FI-chefen Erik Thedéen i försomras:

−De (bankerna) bör vara tydliga och helt ställa in utdelningarna i år.

Även Johan Larsson, chefsstrateg på Nordea, tror att fler bolag kommer att haka på det förnyade intresset för aktieutdelningar, att aktieägarvänliga beslut nu hamnar i fokus igen sedan ekonomin snabbt överraskat positivt för många branscher.

−Det tror jag man kan förvänta sig, absolut, säger han.

Politiskt känsligt

Men sådana beslut är politiskt känsliga fortfarande.

−Vi kommer inte att driva på för att få igenom utdelningar, säger en av börsens storägare, statliga Första AP-fondens ägaransvarige Ossian Ekdahl.

Men fonden kommer heller inte att sätta sig på tvären, det är upp till bolagens styrelser att avgöra från fall till fall, enligt Ekdahl.

Enligt Nordeas aktieanalytiker har flera av börsens verkstadsjättar hämtat hem statliga miljardbelopp under andra kvartalet, till stor del i form av permitteringsstöd. Lastbilsjätten Volvo sticker ut med 1,7 miljarder kronor, men där snittet bland de större verkstadsbolag som SKF, Sandvik, ABB och Assa Abloy med flera låg på cirka 320 miljoner kronor, har Dagens Industri tidigare rapporterat om.

Underskattat betydelsen

Nordea vill inte närmare kommentera den kundinterna rapporten. Men Johan Larsson konstaterar att många analytiker blev överraskade av de positiva kvartalsrapporterna där de uppenbart underskattat mängden statligt stöd.

Finansiellt är många, men inte alla, företag väl rustade för att nagga på kapitalet, enligt Joakim Bornold. Han tror att även bolag som tagit emot statligt permitteringsstöd, vilket enligt reglerna diskvalificerar från att ge utdelning, är beredda att betala tillbaka permitteringspengarna för att kunna dela ut.

− För många bolag behövdes stödet aldrig, och nu återgår man till planerna igen, säger Johan Larsson.

Olle Lindström/TT