Inför specialister i arbetsrätt i EU-domstolen

2014-06-18 23:00  

DEBATT. Arbetsrätten borde ha en egen avdelning i EU-domstolen. Det som i medlemsländerna motiverar en särskild hantering av arbetsrättsliga tvister, är ännu viktigare på EU-nivå, skriver två doktorander i arbetsrätt.

Sedan Sverige för snart 20 år sedan gick med i EU har unionens arbetsrätt och antalet medlemsstater expanderat kraftigt. Den yttersta uttolkaren av EU-rätten – EU-domstolen – meddelar därför ofta domar på arbetsrättens område. Domstolen hanterar i dag alla typer av mål, men nu anser vi att det finns anledning att aktualisera professor Anne Davies förslag om en speciell arbetsrättslig avdelning inom EU-domstolen.

EU-rätten kan också på arbetsrättens område undantränga nationell lag som står i strid med unionsrätten. Nationella domstolar – till exempel Arbetsdomstolen – är under vissa förutsättningar skyldiga att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen. Vi lämnar tre exempel på domar som belyser behovet av förbättrade förutsättningar för en god hantering av arbetsrätten.

1. C-290/12 Della Rocca.

Här konstaterar domstolen att uthyrning av arbetskraft är en komplex rättsfigur som kännetecknas av ett ”dubbelt anställningsförhållande”; ett med bemanningsföretaget och ett med kundföretaget. Detta synsätt står i motsättning till själva konceptet bemanningsanställning, som ju karaktäriseras av att arbetstagaren inte är anställd av kundföretaget.

2. C-426/11 Alemo-Herron om verksamhetsövergångsdirektivet.

Här begränsar domstolen, med stöd av EU-stadgans skydd för näringsfriheten, medlemsstaternas möjlighet att vidta för arbetstagarna mer förmånliga åtgärder än som följer av direktivet. Frågan i målet gällde förvärvarens bundenhet till kollektivt förhandlade löner, när denne inte hade möjlighet att påverka förhandlingarna. I stället för att diskutera möjligheter att genom uppsägning frigöra sig från avtalet, eller jämkning, gör EU-domstolen en föga övertygande hänvisning till näringsfriheten.

3. C-176/12 Association de médiation sociale om EU-stadgans artikel 27 om information och samråd.

Här slår domstolen fast att denna inte ensamt, eller tillsammans med ett direktiv kan åsidosätta nationell rätt i tvist mellan enskilda. Arbetstagarna i målet hade berövats den fackrepresentant de utsett, men inte gått miste om någon information eller tillfälle för samråd. Det handlar således snarast om föreningsrätt, som ju är upptaget i EU-stadgan, men som inte berördes av domstolen.

Förslaget om en arbetsrättslig avdelning handlar inte om missnöje med utfallet av någon enskild rättsprocess, utan om att tillgodose ett allmänt behov. Det är det faktum att arbetsrätten i alla medlemsstater, i någon utsträckning, är civilrättslig reglering med kollektiva dimensioner som gör det befogat att inrätta en specialiserad avdelning i domstolen, där en särskild expertis om arbetsrätt kan utvecklas.

De skäl som i medlemsstaterna motiverar en särskild hantering av arbetsrättsliga tvister, är ännu viktigare på EU-nivå. Inrättandet av en arbetsrättslig avdelning skulle förbättra förutsättningarna för att EU-domstolen meddelar domar som verkligen är svar på de frågor som ställts till den. En i hög grad gemensam förståelse mellan den supranationella och de nationella domstolarna, av vilka rättsfrågor arbetslivet ger upphov till, är en förutsättning för EU-arbetsrättens utveckling som rättsområde. I de mål där arbetsrätten tillämpas i inre marknadskontext, och arbetsrätt alltså ska vägas mot andra intressen, är det av betydelse att domstolen är kunnig också om innehållet i de regler som ligger i den vågskål som är arbetsrättens. Domstolens tolkningar av EU-lagstiftningen får återverkningar i de olika medlemsstaterna, som har skiftande rättsliga traditioner, och även av det skälet är det centralt att avgörandena håller högsta kvalitet.

En specialiserad arbetsrättslig avdelning i en annars sammanhållen EU-domstol är ett förslag.

Erik Sjödin och Niklas Selberg

Doktorander i civilrätt, särskilt arbetsrätt vid Uppsala respektive Lunds universitet

Vill du debattera arbetsrätt?

Mejla ditt debattförslag till redaktionen@lag-avtal.se

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer