AD: Diskriminering neka kroniskt sjuk deltid

2018-06-20 16:52 Mikael Kindbom  
Angelique Amanatidis drabbades av ledsjukdomen psoriasisartrit redan som 24-åring. Därför kan hon inte arbeta heltid. Däremot vill hon gärna ha ett arbete på halvtid, något som Manpower Student nekat henne, med hänvisning till sina kollektivavtal. Foto: Aline Lessner

Angelique Amanatidis ville gärna ha ett arbete på halvtid, något som Manpower Student nekade henne. Det var fel, slår AD fast. Hon får nu 110 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Diskrimineringsombudsmannen hade stämt Bemanningsföretagen och uthyrningsföretaget Manpower och begärde ersättning med 150 000 kronor för diskriminering av kvinnan som lider av en ledsjukdom. Hon är sjukskriven på halvtid och har svarat på annonser om visstidsanställningar från uthyrningsföretaget.

I annonserna har krävts att sökanden är ”student på högskola/universitet eller motsvarande (på minst 50 procent) eller har en annan form av deltidssyssla”.

Bolaget har svarat kvinnan att hon inte kan komma i fråga för några tjänster eftersom hon inte uppfyller det aktuella kravet.

Arbetsgivarparterna anser att kvinnan inte utsatts för vare sig direkt eller indirekt diskriminering och att bolaget inte tillämpat något sysselsättningskrav.

Läs intervjun med Angelique Amanatidis här:

Läs mer: DO: Bemanningsföretag stänger ute sjukskrivna

Arbetsdomstolen kommer fram till att bolaget sorterat bort kvinnan i rekryteringsprocessen under hösten 2015 och i augusti 2017 på grund av att hon inte hade någon annan huvudsaklig sysselsättning om 50 procent i form av anställning eller egen verksamhet.

Enligt AD har kravet på huvudsaklig sysselsättning inte haft till syfte att sortera bort funktionsnedsatta personer. Därför har kvinnan inte utsatts för direkt diskriminering.

Däremot anses hon ha utsatts för indirekt diskriminering.  AD konstaterar visserligen, bland annat utifrån vittnesuppgifter från en förhandlare på Almega, som var med vid de avtalsförhandlingar som ledde till att möjligheten att visstidsanställa den med annan huvudsaklig sysselsättning infördes i bemanningsavtalet, att det var försörjningsaspekten som låg till grund för att sysselsättningskravet infördes och att behovsanställning som bisyssla godtogs. 

Men AD fastslår att arbetsgivarparterna inte har visat att sysselsättningskravet – innebärande enbart annan anställning, egen näringsverksamhet eller annat, till exempel idrottande på elitnivå, om 50 procent av heltid – är lämpligt och nödvändigt för att uppnå de angivna syftena.

AD bestämmer ersättningen till kvinnan till 110 000 kronor.

I bemanningsavtalet för såväl tjänstemän som arbetare finns det en bestämmelse för tidsbegränsade anställningar som kan ingås av personer ”med annan huvudsaklig sysselsättning”.

Då begärde att det här villkoret skulle jämkas eller ogiltigförklaras av AD. Det säger dock AD nej till då kvinnan inte anses ha diskriminerats genom kravet enligt kollektivavtalsbestämmelsen i fråga, utan genom bolaget tillämpat ett eget krav.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna