Här är branscherna med verkliga minimilöner

<p>Susanne Svärd Elfström får stöd av finansminister Anders Borg. Ministern pekade nyligen ut lägstalönerna som ett hinder för unga att få jobb. Han tog hotell- och restaurangbranschen och handeln som exempel.</p> <p>- Var inte det bra? säger Susanne Svärd Elfström och tillägger: lägre löner ger större möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.</p> <p>Hotell- och restaurangföretagarnas kollektivavtal innehåller tre typer av minimilöner. Minimilöner för ungdomar i olika åldrar, minimilön för vanligt yrkesarbete och minimilön för kvalificerat yrkesarbete Efter sex år i yrket finns det ytterligare en minimilönekategori. 40 procent av alla anställda i den kvinnodominerade branschen går på någon av de tre typerna av minimilön.</p> <p>Att lägstalönerna är en het fråga i avtalsrörelsen råder det ingen tvekan om. Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, har gått ut med att han tänker ta strid mot höjda lägstalöner. Men LO:s avtalssekreterare Per Bardh gav svar på tal: Det finns inga som helst empiriska belägg i forskningen för att höga lägstalöner skulle leda till ökad arbetslöshet.</p> <p>Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekretare för IF Metall, kan inte heller se några problem med gällande lägstalöner. I hans förbund klättrar medlemmarna snabbt uppåt. Genomsnittslönen för stål- och metallverk är 23 600 kronor i månaden.</p> <p>- Det är väldigt få inom vår bransch som går på lägstalöner. Det finns ingenting som pekar på att de är för höga. Inom teknikavtalet ligger de på 16 600 kronor i månaden, ändå anställs folk på en bit över 18 000 kronor, säger han.</p> <p>Christer Ågren menar att lägstalöner driver på arbetslösheten och att det måste finnas en arbetsmarknad för grupper med låg konkurrenskraft.</p> <p>Men Veli-Pekka Säikkälä anser att i alla fall IF Metall redan gått arbetsgivaren till mötes på det området.</p> <p>- Vi har slutit ett yrkesintroduktionsavtal som innebär att man kommer överens om en utbildningsplan och där går det att göra avvikelser, säger han.</p> <p>Men det är inte alla på arbetsgivarsidan som anser att lägstalönerna är för höga. Robert Schön, förhandlingschef för Stål- och Metallarbetsgivarna konstaterar att få personer går på dem inom stål- och metalls avtalsområde.</p> <p>- Vi har haft lägstalöner i våra avtal sedan många år. Det är ingen stor fråga för oss, säger han.</p> <p>Handels och Hotell- och restaurangfacket har tagit reda på vad som hände när arbetsgivaravgifterna för unga sänktes 2009. Andelen 18-26-åringar var i hotell- och restaurangbranschen närmare 47 procent 2006, och inom handeln närmare 37 procent. Efter sänkningen av arbetsgivaravgiften hade andelen snarare minskat än ökat, 45,5 procent respektive 35,3 procent.</p> <p>Hotell- och restaurangfacket tillbakavisar idén om att lägre minimilöner skulle ge fler jobb.</p> <p>- Finns det ett arbete att utföra, och arbetsgivaren inte kan utföra jobbet själv, så finns det en anställd. Lägre lön leder till att en och samma person måste ha flera jobb för att kunna försörja sig. Den utvecklingen vill vi inte ha, säger Mats Hansson, Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare.</p> <p>Handels Stefan Carlén ser lägstalönerna som ett skydd mot lönedumpning.</p> <p>- Hade vi inte haft minimilöner hade arbetsgivarna haft möjlighet att betala extremt låga löner, säger han.</p>