Arbetsrätt

Lagen skapar jämställdhet

Foto: Scanpix samt Colourbox

220 år efter att Sverige fick sin första kvinnliga student är Moderaterna beredda att lagstifta om att kvotera in kvinnor i styrelserummen. Affärsvärlden ger en historisk översikt över den svenska kvinnans rättigheter.

Publicerad

Moderaterna uppgav för en månad sedan att de är beredda att lagstifta om kvinnlig kvotering för att jämna ut styrelserummen.

En ny undersökning från Sifo som idag presenterades i SvD visar dock att 54,4 procent av de röstberättigade kvinnorna idag skulle lägga sin röst på det rödgröna alternativet. Medan alliansen endast får 42 procent.

Även DN uppmärksammar den internationella kvinnodagen och redovisar att i 206 av 290 kommuner är det en man som har mest makt. Detta är inte något som tyder på att Sverige skulle vara särskilt jämlikt.

Att jämlikhet är önskvärt skriver nog de flesta under på. Men om hur detta ska uppnås tvistar de lärde och de lärda.

Historiskt sett får nog den lagstiftande vägen anses mest effektiv. Staten har en möjlighet att gå in och fostra folket till en ny moral som bryter gamla normer.

Ett sådant exempel är då barnaga förbjöds i Sverige 1979 och föräldrarna tvingades till alternativa fostringsmetoder. I dag viskar det det allmänna rättsmedvetandet att det är fel att slå barn. Men för 30 år sedan var det okej.

Nedan följer andra exempel på beslut som gjort samhället mer jämställt med lagen som verktyg. Om kvotering till maktposter läggs till i listan återstår att se.

1748 Eva Ekeblad blir ledamot i vetenskapsakademien.

1773 Ulrika Pasch blir ledmot i konstakademien.

1778 Ogifta kvinnor tillåts att föda barn anonymt på annan ort än sin hemort. Detta för att slippa social utstötning samt obekväma frågor från myndigheter om barnets födelse.

1780 Charlotta Liljeroth accepteras som student på universitetet.

1782 Elisabeth Olin blir ledamot i Musikaliska akademien.

1810 Ogifta kvinnor i Sverige får möjlighet att ansöka om att bli myndigförklarade av kungen.

1845 Lika arvsrätt införs.

1846 Hantverk och handelsyrken öppnas för ogifta kvinnor.

1855 Lea Ahlborn blir landets första kvinnliga tjänsteman.

1858 Kvinnan blir myndig.

1859 Kvinnan ges möjlighet till lägre statstjänst.

1872 Kvinnor får välja vem de ska gifta sig med.

1921 Kvinnlig rösträtt införs.

1925 Behörighetslagen ger kvinnor rätt till statstjänst.

1938 Preventivmedel tillåts.

1975 Abort blir tillåten.