Vad gör du för bärplockarna?

Trots Migrationsverkets nya riktlinjer från förra året har inte missförhållandena för de utländska bärplockarna minskat, skriver Josefin Brink, riksdagsledamot för V och ledamot i Arbetsmarknadsutskottet.

Bärplockare från Thailand och Vietnam är i dag, efter dataspecialister från Indien, den näst största gruppen av arbetskraftsinvandrare i Sverige. Bäruppköpare och utländska bemanningsföretag lockar dem till sig under förespeglingar om goda förtjänster för några månaders arbete. Ett ökat antal fattiga faller för frestelsen och tar lån för att bekosta resan till Sverige.

I många fall är förespeglingarna falska. Det är ont om bär, förtjänsten dålig och arbetsdagarna extremt långa. Dessutom måste de betala för kost, logi (som ofta är undermålig), transporter i Sverige för att sedan återvända till hemlandet hårt skuldsatta.
Det finns också fall där bemanningsföretagen tillämpar skuggkontrakt med väsentligt lägre löner och sämre villkor än de som visas upp för Migrationsverket, skriver hon.

De åtgärder regeringen hittills vidtagit har inte fungerat i praktiken, summerar Josefin Brink och frågar därför Hillevi Engström den 12 oktober: Är arbetsmarknadsministern beredd att se över de regleringar som gäller bärbranschen för att säkra trygga villkor för de utländska bärplockarna?
Det är osäkert när arbetsmarknadsministern kommer att svara. Idag, den 18 oktober är höstens första interpellationsdebatt inritad i riksdagens kalendarium, dock än så länge utan någon debatt inplanerad.