2017 års avtalsrörelse – månad för månad

2018-01-26 14:22 Lena Gunnars  
"Det har ännu en gång visat sig att modellen med industrin som normerande i avtalsrörelsen resulterar i en väl fungerande lönebildning", säger Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson till Lag & Avtal.

Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson har kallat avtalsrörelsen unik för att inte en enda dag gått förlorad på grund av strejk eller lockout trots att många kollektivavtal förhandlats om. Men vad var det egentligen som hände? Här har vi sammanfattat avtalsrörelsen månad för månad.

Oktober 2016: LO-förbunden beslutade om en samordning med en låglönesatsning. Låglönesatsningen skulle omfatta alla med löner under 24 000 kronor i månaden.

Den fanns med när Facken inom industrin presenterade sina lönekrav på 2,8 procent i löneökning.

”För IF Metall, Livs och GS gäller att ett löneutrymme skapas på varje löneområde genom att varje individ bidrar med 2,8 procent, dock lägst 672 kronor per månad”

Arbetsgivarsidan var kritisk, bland annat Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, som var mycket frågande till LO-förbundens förslag om ett märke i kronor för dem som tjänar under 24 000 kronor.

November 2016: Industrifacken antog sin gemensamma avtalspolitiska plattform.

Sveriges Ingenjörer, Unionen och Almega presenterade en principöverenskommelse där flexpensionen var en viktig del. Förutom flexpensionen ingick ytterligare sju delar som bildade ett helhetspaket.

Läs mer: ”Modellen resulterar i en väl fungerande lönebildning”

December 2016: De 14 LO-förbunden sa ja till samordningen i avtalsrörelsen. Alla förbunden skulle begära löneökningar på samma nivå, 2,8 procent och kräva en låglönesatsning. De olika förbunden var fria att ställa branschspecifika krav i olika villkorsfrågor.

Parterna inom industrin växlade lönekrav. De krävde som väntat löneökningar på 2,8 procent och fortsatt utbyggnad av arbetstidsförkortningen - deltidspension/flexpension. Facken hade även branschspecifika krav.

Motparten Teknikföretagen såg inget utrymme för att höja reallönerna. Industriarbetsgivarna tryckte på nödvändigheten av att sänka takten på löneökningarna.

Februari 2017: Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega blev överens om flexpension för tjänstesektorn. De behöver därmed inte ta upp frågan i avtalsrörelsen.

Läs mer: Parterna tycker till om avtalsrörelsen

Mars 2017: Den sista mars slöt parterna inom industrin nytt treårigt löneavtal. Löneökningarna blir 2 procent per år. Dessutom ökar avsättningen till delpension och flexpension med 0,2 procent i år och 0,3 procent 2019. Värdet, nivåhöjningen, är 6,5 procent under tre år.

April 2017: Hotell- och restaurangfacket, HRF, varslade om stridsåtgärder för 19 hotell sedan man inte lyckats komma överens med motparten Visita om låglönesatsningen och trygga anställningar.. Till sist blev det dock ett treårigt avtal.

Almega drog på sig två varsel. Svenska Elektrikerförbundet varslade om stridsåtgärder på område Sector Alarm. Även Fastighetsanställdas förbund varslade om stridsåtgärder, för fastighetsskötarna. Motpart var Almega Tjänsteförbunden.

Läs mer: Parterna tycker till om avtalsrörelsen

Maj 2017: Var den stora stridsåtgärdsmånaden. Fastighetsanställdas förbund varslade om strejk som gällde avtalen för serviceentreprenad och specialservice. Motpart var Almega Tjänsteförbunden. Parterna sa senare ja till medlarnas förslag.

Även Seko varslade om strejk på serviceentreprenadområdet. Seko varslade också på sina avtalsområden för järnvägsarbetare, spårtrafik och telekombranschen. I de två förstnämnda fallen var Almega Tjänsteförbunden motpart. I telekombranschen var Almega IT & Telekomföretagen motpart. I samtliga fall avblåstes stridsåtgärderna efter att parterna kommit överens, bland annat om regler för in- och uthyrning av personal för järnvägsarbetarna.

Svenska Målareförbundet och Måleriföretagen slöt nytt avtal som gav löneökningar på 2024 kronor i månaden på tre år. Facket hade tidigare lagt ett strejkvarsel, som drogs tillbaka.

Unionen varslade om stridsåtgärder för kabinpersonal. Motpart var Svenska Flygbranschen. Parterna tackade ja till medlarnas bud, som bland annat innebar en prolongering av branschavtal och en höjning av löner och avsättning till flexpension i enlighet med nivåerna på övriga avtalsområden.

Fastighetsanställdas förbund varslade om stridsåtgärder för fastighetsskötare i kommunala bolag. Motpart var Pacta. Parterna kom överens om ett treårigt avtal i enlighet med industrinormeringen den 24 maj.

Juni/juli 2017: Fastighets, Seko och Almega sa den 2 juni ja till medlarnas slutliga hemställan om ett nytt avtal för Almega Serviceentreprenad, städarna. De varslade stridsåtgärderna återkallades.

Augusti 2017: Förhandlingarna på det statliga området drog igång mellan Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Seko och Saco-S. Arbetsgivarverket har en ny förhandlingschef, Anna Falck. ”Denna avtalsrörelse känns mer som ett oskrivet blad än de tidigare”, sa Åsa Erba Stenhammar, förhandlingsledare inom OFR/S,P, O till Lag & Avtal.

”Vi vill ha lönesättande samtal som huvudmetoder”, sa Anna Falck.

Kommunal varslade om konfliktåtgärder för bransch Personlig assistans. Kommunal och Vårdföretagarna hade olika syn på hur siffrorna som gäller assistansbranschens ekonomi skulle tolkas. En beräkning hade gemensamt tagits fram. Men Vårdföretagarna konstaterade att siffrorna i rapporten inte stämde med rådande läge eftersom siffrorna grundade sig årsredovisningar för 2015. Vårdföretagarna hävdade att vinstsiffran sjönk under 2016.

September 2017: Medlarna gav upp hoppet om att hitta en lösning som både Vårdföretagarna och Kommunal kunde acceptera. I Kommunals blogg redogjorde förbundets avtalssekreterare Lenita Granlund för vad hon menade var anledningen till att det till sist blev ett avtal. Kommunal var beredda att låta bli att förhandla med Vårdföretagarna och istället förhandla med företag för företag i assistansbranschen. Vårdföretagarna accepterade ett kollektivavtal på märket under hotet att helt stå utan avtal.

Det blev också nytt avtal för piloterna på SAS. Parterna, Svensk Pilotförening och Svenska flygbranschen/SAS, kom överens om ett treårigt avtal på märket, 6,5 procent. Men förhandlingarna som ledde fram till avtalet gick trögt. Fackförbundet ansåg att SAS initierat utflaggning när bolaget ansökt om flygtillstånd på Irland, med baser i Spanien och England.

Förhandlingarna mellan Kyrkans fack och Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation gick också långsamt. Den stora knäckfrågan var prästernas arbetstider. Arbetsgivarna ville införa årsarbetstid och facket riktade hårda anklagelser mot den socialdemokratiska ordföranden Jösta Claeson i Skao inför kyrkovalet. Han anklagades för att vilja införa slavliknande villkor för präster.

Oktober 2017: Förhandlingarna på det statliga området slutfördes. De treåriga avtalen landar på märket, 6,5 procent. Arbetsgivarverket har sifferlöst avtal mes Saco-S, men inte med de övriga två motparterna, Seko och OFR,S,P,O.

LO-förbunden, IF Metall, Fastighets, Handels, HRF, GS, Seko och Kommunal varslade om konflikt sedan de inte lyckades komma överens med motparten Almega Tjänsteförbundet om låglönesatsningen på Samhallavtalet. Motparten reagerade med stor förvåning och menade att en låglönesatsning erbjudits LO-förbunden på avtalsområdet. Parterna tackade till slut ja till medlarnas bud, även om de efteråt tvistade om hur mycket avtalet egentligen var värt.

HRF varslade om stridsåtgärder på avtalsområde spel. Motpart var Almega Tjänsteförbunden. Parterna tackade några dagar senare ja till ett bud som medlarna lämnade och strejken uteblev. Avtalet innehåller en låglönesatsning och löneökningar på 1 635 kronor, med en individgaranti på 40 procent av löneökningen.

November 2017: Konflikt utbröt i skärgårdstrafiken sedan Seko och arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen inte lyckades komma överens. Svåraste frågan var även här låglönesatsningen som LO-förbunden gemensamt krävt. Almega Tjänsteföretagen valde att varsla Seko om lockout sedan medlarna inte lyckades lösa meningsskiljaktigheterna. Till slut blev det dock nytt avtal inom ramen för märket, 6,5 procents kostnadsökningar på tre år.

Prästerna fick ett nytt avtal den sista november, som bland annat innebar nya arbetstidsregler, där parterna öppnar för individuella lösningar. Beräkningsperioden av arbetstiden blir från 16 veckor upp till ett år. Arbetsgivarna skrev i sitt pressmeddelande att man rekommenderas en ettårig beräkningsperiod.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna