Parterna tycker till om avtalsrörelsen

1. Hur ser du på de avtalade lönenivåerna i årets avtalsrörelse?

2. Hur ska ni utnyttja den 3-åriga avtalsperioden?

3. Vilka är era viktigaste olösta frågor efter årets avtalsrörelse?

Veli-Pekka Säikkälä, avtals­sekreterare på IF Metall:

1. – Lönenivåerna är välavvägda. De ger förutsättningar för ökade reallöner och stärkt, åtminstone inte försämrad, konkurrenskraft för vår exportindustri.

2. – Vi har träffat en principöverenskommelse om etableringsjobb. Nu fortsätter trepartsförhandlingar med regeringen runt detta. Inom LO-samordningen skulle vi ta fram förslag på hur otryggheten på arbetsmarknaden kan minskas, för att sedan begära förhandlingar med Svenskt Näringsliv om detta. Vår förhoppning är att förhandlingarna är i gång inom kort.

3. – Otryggheten på arbetsmarknaden. Bristen på kompetensutveckling gör anställningarna otrygga för äldre arbetstagare när arbetsbrist uppstår. Vi behöver en bättre omställning för dem som blivit arbetslösa. Vi vill också komma bort från den slentrianmässiga användningen av olika former av visstidsanställningar och de långa inhyrningarna av arbetskraft.

Johan Lif, förhandlingschef, Journalistförbundet:

1. – Vi tycker att det är acceptabla nivåer, som säkerställer både en fortsatt reallöneutveckling i mediebranschen och en förstärkning av tjänstepensionerna.

2. – Vår förhoppning är att kunna använda dessa tre år till långsiktig avtalsutveckling och framtidsarbete. Vi har arbetsgrupper med vår huvudsakliga motpart, Medieföretagen i Almega, om arbetstider och arbetsmiljö, både för anställda inom dagspress och inom public service.

3. – Den ovannämnda arbetstidsfrågan är en olöst fråga, inte minst inom dagspressavtalet där vi ser att vi har kompensationsmodeller som i dag inte fullt ut tar hänsyn till de tider som journalister i dag faktiskt arbetar. Frågan om arbetstider går också in i frågan om arbetsmiljö – som är en fråga som det behöver arbetas mer med, på många olika sätt, inom våra avtalsområden.

Torbjörn Hagelin, avtals­sekreterare, Byggnads:

1. – Från Byggnads sida tycker vi att nivån var väldigt låg för en så lång avtalsperiod men samordningen var viktig.

2. – Byggnads har några viktiga frågor som är viktiga under avtalsperioden, som huvudentreprenörsfrågan med långa UE-led, våra lönesystem, att vi får fler kvinnor till branschen, falska egenföretagare, med mera.

3. Samma som ovan.

Lenita Granlund, avtals­sekreterare, Kommunal:

1. – Vi har inga synpunkter på nivåerna, men vi är särskilt nöjda med att i år (2017) ha kunnat fortsätta med den särskilda undersköterskesatsningen som påbörjades 2016.

2. – Vi ska på många av våra av­talsområden arbeta med arbets­givarorganisationerna i olika arbetsgrupper, det kan handla om exempelvis arbetstider och arbete med löneavtal. Det stora arbetet som vi fokuserar och arbetar med SKL om är det påbörjade arbetet med heltid som norm och som går in i en allt intensivare fas. Där har vi till 2021 på oss.

3. – Vad det gäller olösta frågor så kommer dessa att hanteras på olika sätt internt och så får vi se hur och med vilka frågor vi återkommer med nästa avtalsrörelse.

Anders Weihe, förhandlingschef, Teknik­­­företagen:

1. – Vår ambition var att växla ned kostnadstakten mer än vad ut­fallet blev, eftersom vi legat för högt under flera år.

2. – Vi kommer att driva frågor som är viktiga för våra medlemsföretag, som förändring av reglerna om anställningsskyddet i Las, konfliktreglerna i mbl och etableringsanställning.

3. – Sedan 2008 har arbetskraftskostnaderna inom den svenska industrin ökat kraftigt samtidigt som produktiviteten knappt alls har förbättrats. Avtalsrörelsen 2020 måste därför leda till lägre kostnadsökningar så att konkurrenskraften kan återställas. Vi ser även behov ökad flexibilitet avseende arbetstiden.

Anna Falck, förhandlingschef, Arbets­givar­verket:

1. – Vi har förhållit oss till märket som parterna inom industriavtalet satt i årets avtalsrörelse.

2. – Vi ska bland annat använda tiden för partsgemensamma arbeten. Arbetet sker inom Partsrådets olika utvecklingsområden: centrala parters stöd till lokal lönebildning, centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå, innovation och utveckling ur ett partsperspektiv, arbetsmiljö ur ett partsperspektiv samt ett hållbart arbetsliv. Arbetstidsfrågan är mycket viktig.

3. – Det är förändringar i våra centrala avtal när det gäller arbetstidsfrågor. Och vi yrkar sifferlösa tillsvidareavtal med alla parter.

Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbets­givarna:

1. – Löneökningsnivån är balanserad. Huruvida avtalen kommer att kunna bidra till en stärkt internationell konkurrenskraft återstår att se.

2. – Vi har en hel del angelägna frågor att arbeta med, inte minst rörande kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Vi har en ständigt pågående utmaning i att förklara för olika aktörer att industriavtalets normering inte är en naturlag som kan tas för given.

3. – Vi kommer alltid att ha fokus på flexibilitetsfrågor av olika slag, exempelvis gällande arbets­tider. En mycket stor fråga är hur Las ska kunna anpassas till att fungera på en alltmer kompetensintensiv och flexibel arbetsmarknad.

Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST, förhandlings­ledare, OFR/S,P,O:

1. – Lönenivåerna ser än så länge ut att leverera den reallöneökning som vi strävar efter.

2. – Vi implementerar 2017 års överenskommelser, som bland annat innebär ett stort arbetstids­fokus. Vi ska utveckla stödet i avtals- och förhandlingsfrågor och fortsätta titta på vilka frågor vi ser behov av förändringar av tills nästa förhandlingsomgång. Vi ska även ägna mycket tid åt att arbeta med utvecklingsfrågor med de nio OFR/S,P,O-­­för­­bunden.

3. – I visstidsfrågan fick vi inte igenom de ändringar vi ville ha. Statliga arbetsgivare kan tillämpa anställningsförordningen, paragraf 9, som ger dem ytterligare möjlighet att anställa på visstid, utöver Las. Eftersom statligt anställda saknar företrädesrätt till återanställning ser vi ett stort behov av att begränsa möjligheterna till att visstidsanställa. Vi kom inte heller så långt som vi hade hoppats avseende vårt omställningsavtal.

Niclas Lindahl, förhandlingschef, SKL:

1. – Den låglönesatsning som industrins parter avtalade om var besvärande för oss. Den typen av orena märken skulle vi helst slippa i fram­tiden.

2. – Självklart ger en längre avtalsperiod oss bättre möjligheter att arbeta med utvecklingsfrågor partgemensamt. Samtidigt har vi avtal som löper ut under 2018 med lärarorganisationerna, och under 2019 med OFR:s förbundsområde hälso- och sjukvård.

3. – Vi är relativt nöjda med förhandlingsresultatet 2017, men självklart finns det alltid nya frågor att ta tag i.

Stefan Koskinen, förbunds­direktör, Almega:

1. – De ligger fortfarande på en något för hög nivå med tanke på konkurrensen från omvärlden.

2. – Vi kommer under perioden att bedriva framtidsinriktade projekt med flera av våra motparter för att utveckla våra kollektivavtal. Vi kommer också att jobba med att sprida information och kunskap om sifferlösa avtal och decentraliserad lönebildning.

3. – Den olösta frågan är att vi inte långsiktigt kan ha en centraliserad och normerande löneökning som ska gälla alla branscher och alla företag. I en värld som internationaliseras, globaliseras, digitaliseras och fragmentiseras blir det till slut obsolet. I dag har vi 17 sifferlösa avtal. Det är den väg vi kommer fortsätta att vandra.