Ulrika Hyllert: ”Vi behövde få ett slut på avtalsshoppingen”

2018-05-24 00:00 Karin Nilsson  
”Jag vill ägna min tid åt att arbeta med villkoren för journalistiken och för journalisterna så det var självklart att tacka ja. Det är sam­tidigt ett ansvarsfullt uppdrag.” Foto: Tor Johnsson

ANSTÄLLNINGSINTERVJUN. Ulrika Hyllert valdes till ny vice ordförande för Svenska Journalistförbundet på kongressen i april. – Det var fantastiskt. Jag blev glad redan när jag blev nominerad.

Sedan 2008 har Ulrika Hyllert jobbat med fackliga frågor på heltid på Sveriges Radio. Fackklubben, med sina 1 100 medlemmar, är en av de största inom Svenska Journalistförbundet, SJF. Nu blir det halva tiden lokalt i klubben och halva på förbundet.

– Jag ska ansvara för vår yttrandefrihetsgrupp, vara ersättare för vår ordförande, Jonas Nordling, i till exempel TCO:s styrelse, arbeta med uppdragen från kongressen och förbereda nästa avtalsrörelse.

Vilka frågor vill du särskilt driva?

– Frågor om otrygga jobb och låga arvoden för frilansare, arbets­miljö­frågor kopplade till stress och press, diskrimineringsfrågor och motverka trakasserier. Vi behöver också hitta vägar in på produktionsbolagen för att organisera medlemmar där.

Hur är du som förhandlare?

– Jag väljer mina strider noga, så jag kan nog uppfattas som både extremt envis och som väldigt lösningsorienterad. Vi har haft många tuffa förhandlingar här på SR och fler kommer.

Läs mer: Medieföretagen: ”Tryggt inom public service”

Din tuffaste?

– Vi har haft flera tuffa, om arvodes­nivåer för frilansare och om personer som vi ansett borde ha fått en tillsvidareanställning. Ett ärende drev vi vidare till AD.

Hur gick det?

– Vi vann i AD 2012, och tack vare det har vi vunnit fler än 25 förhandlingar lokalt. Jag hann både vara föräldraledig och bli vald till ordförande under tiden vi drev ärendet. Jag fick läsa på om allt. Man jobbar ofta i motvind som facklig och är glad bara det inte blir sämre. Ett sådant här ärende gör att det verkligen är värt att arbeta fackligt.

I det senaste ”public service-avtalet” blev villkoren för programanställda desamma som för Unionen – tillåtet att tillfälligt anställa i fyra år i stället för i två. Var det rätt väg att gå?

– Det är något av det svåraste jag har behövt förhålla mig till. Men vi hade inget val. Vi behövde få ett slut på avtalsshoppingen.

Vad har hänt?

– Vi har lika många programanställda i dag, men fler visstidsanställda är med i Journalistförbundet. Det var ju det vi ville, men vi fick betala ett högt pris.

Läs mer: ”Unionens staplande skadar hela fackföreningsrörelsen”

I den nya förbundsstyrelsen är åtta av tolv nya, och åtta av tolv är Stockholmsbaserade. Hur ska det gå?

– Valberedningen har ansträngt sig för att hitta erfarna personer och de har lyckats bra. Jag skulle önska att det fanns bättre geografisk representation men det behövs även annan representation som exempelvis etnisk bakgrund. Det kan du ställa en kritisk fråga om.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna