”Gps:en gick inte att stänga av”

Arbetsgivarna kränkte servicemontörernas personliga integritet när de delade ut surfplattor till dem, hävdar Elektrikerförbundet. Surfplattorna var inget nytt övervakningssystem, hävdar arbetsgivarna.

Lag & Avtal är på plats i Arbetsdomstolen och hör en av servicemontörerna som försetts med surfplatta vittna. Han undrade vad bolaget var ute efter.

– Simkortet var i mitt telefonnummer. Gps-funktionen gick inte att stänga av. Vi hade inte blivit informerade. Det kändes olustigt, säger han.

Det var inte för att övervaka montörerna bolaget delade ut surfplattor, förklarar Arbetsgivarnas ombud, arbetsrättsjuristen Ulf Nordström, EIO. Det var för att montörerna då skulle kunna göra inköpen av elmaterial elektroniskt, vilket var billigare.

– Det har inte via surfplattorna införts något elektroniskt övervakningssystem. Det var inte syftet och det har heller inte varit möjligt, säger han.

Elektrikerförbundets ombud förbunds­juristen Maria Fridolin, LO-TCO Rättsskydd, påpekar att servicemontörerna visserligen fick användarregler men de fick inte veta vad bolaget kunde använda surfplattan till. De fick heller inte veta att deras personuppgifter kunde registreras.

– En surfplatta kan spåras och sökas på en karta. Bolaget har vetat var montören befunnit sig under dagen, var han har utfört arbete någonstans, säger hon.

Elektrikerförbundet och Elektriska Installatörsorganisationen EIO kom i avtalsrörelsen 2010 överens om att införa en bestämmelse i installationsavtalet om vad som ska gälla när elektroniska övervakningssystem, som gps, införs.

Arne Dufvåker var med när bestämmelsen infördes, då var han förbundets biträdande avtalssekreterare.

– Frågan hade kommit upp för att man infört elektroniska körjournaler i bilarna. Vår utgångspunkt var att all sådan övervakning är en kränkning i viss mån.

Han anser att skyldigheten att förhandla inträder när arbetsgivaren vill införa ett övervakningssystem. Vid förhandlingen utreds vem som ska få tillgång till uppgifterna ”och att det ska kränka så lite som möjligt”.

– Blir man övervakad utan att veta om det, är det en kränkning, säger nästa vittne, förbundets andre vice ordförande Ulf Carlsson.

Först ut av arbetsgivarsidans vittnen är bolagets it-support:

– Via simkortet fanns en möjlighet att positionera plattan. Men det fanns ingen avsikt att kunna positionsbestämma plattorna och det gjordes inte, säger han.

Han som var it-chef när plattorna köptes in 2012, intygar sedan att det var för att montörerna skulle kunna utnyttja rabatter vid inköp av elmaterial.

Den bestämmelse i installationsavtalet som det här målet handlar om finns också i kraftverksavtalet sedan avtalsrörelsen 2010. Det var på Elektrikerförbundets initiativ, säger Kent Brorsson, Energiföretagens arbetsgivareförenings chefsjurist, som hörs per telefon. Han var med om att införa bestämmelsen i kraftverksavtalet där den har samma ordalydelse som i installationsavtalet. Men att den skulle gälla i samband med bolagets utdelade surfplattor avvisar han bestämt.

– Nej, det är inte ett sådant övervakningssystem som omfattas av bestämmelsen.

Sist ut att vittna är EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. Hon var med i den grupp som diskuterade vissa integritetsfrågor efter att parterna växlat avtalskrav i januari 2010. I slutet på mars fick hon ta emot en text som Elektrikerförbundet ville föra in i installationsavtalet.

– Facket ville föra in en förhandlings­regel. Sedan följde en diskussion om att all övervakning är integritetskränkande, säger hon.

Maria Fridolin slutanför:

– Det var själva införandet som skulle förhandlas. I förhandlingen skulle syftet klargöras. Bestämmelsen skulle vara helt tandlös om den inte skulle gälla varje gång arbetsgivaren efteråt sa att det inte fanns något syfte och att man inte heller har övervakat.

Ulf Nordström:

– Kent Brorsson sa att det krävs ett syfte att övervaka och att man faktiskt över­vakar. Här saknas båda villkoren. I alla dagens surfplattor och mobiltelefoner finns gps och kamera.

Elisabet Örnerborg

Fråga experterna

Arbetsrätt