Debatt

”Svenska Tecknare skadar upphovsrätten”

Magnus Tonell, advokat, ombud för Hatten förlag, menar att organisationen Svenska Tecknare agerat inkonsekvent. Foto: TT

DEBATT. Svenska Tecknare agerar inkonsekvent och tar på sig ett stort ansvar när organisationen ifrågasätter domen i tvisten mellan illustratören Ola Schubert och förlaget Hatten. I förlängningen motverkas samarbetet mellan illustratörer och deras uppdragsgivare.

Det skriver Magnus Tonell, advokat och ombud för Hatten. Nyligen beslutade organisationen Svenska Tecknare på ett extrainsatt årsmöte att i efterhand betala en del av illustratören Ola Schuberts advokatkostnader för tvisten med förlaget Hatten, som står bakom de populära barnfigurerna Babblarna. Uppmärksamheten i samband med beslutet har inneburit ytterligare förstärkning av den missvisande bild av tvisten som sprids i sociala medier.

Svenska Tecknare var aktiva redan i upprinnelsen till tvisten. När Ola Schubert efter tolv års samarbete som uppdragstagare och anställd sade upp sig från sin tjänst skrev han tillsammans med Svenska Tecknare ett brev till Hatten. Där hävdade de att Ola Schubert hade förfoganderätten till de alster han skapat och krävde att förlaget i princip omedelbart skulle sluta använda materialet. Ola Schubert kontaktade därefter Youtube och andra samarbetspartners till Hatten med anklagelser om intrång i upphovsrätten. Som en konsekvens stängde Youtube ner filmerna med Babblarna i en månad. Efter flera misslyckade försök att komma överens stämde förlaget Ola Schubert i Arbetsdomstolen.

Men i domstolsförhandlingarna avstod Svenska Tecknare från att företräda sin medlem. När han sedan förlorade målet på samtliga punkter hamnade därmed rättegångskostnaderna hos Ola Schubert som privatperson. Nu i efterhand har organisationen alltså beslutat att återigen bistå sin medlem – genom att betala hans egna advokatkostnader. Kvar står dock Ola Schubert med motparternas kostnader på 2,6 miljoner kronor, som han också dömts att betala.

En illustratör som känner sig snuvad på sitt arbete ska naturligtvis ha tillgång till juridisk rådgivning. Utan juridisk utbildning är det bland annat svårt att bedöma utsikterna att vinna vid en eventuell tvist. Svenska Tecknare har en nyckelroll när det gäller att skapa goda villkor för samverkan mellan illustratörer och företag. I Ola Schuberts fall framstår dock organisationen som mindre pålitlig.

När domen föll publicerade organisationen ett inlägg på Facebook och Instagram med rubriken ”En svart dag för upphovsrätten!” I inlägget sade ordförande Josefin Engström att ”Svenska Tecknare är djupt bekymrade över utgången”. Hon sade samtidigt att organisationen skulle ”analysera vad domen innebär för vår enskilda medlem som blivit stämd, liksom hela vårt medlemskollektiv”. Men denna analys skulle alltså göras efter – inte före – den braskande rubriksättningen.

Svenska Tecknares inlägg delades vidare ett 70-tal gånger, både av privatpersoner och andra kultur- och upphovsmannaorganisationer. Inlägget fungerade i praktiken som en del i en nätkampanj mot Hatten. Med en Facebooksida som nav utsattes både förlaget och Babblarna för aggressiva inlägg.

Svenska Tecknares fortsatta agerande i debatten ökar riskerna för att Babblarna och Hatten för lång tid framöver får utstå smutskastning och bojkottuppmaningar. Organisationen har vare sig backat från sitt ursprungliga kravställande på Hatten eller från beskrivningen av ärendets juridiska upplösning som ”En svart dag för upphovsrätten!”. Medlemmar och sympatisörer verkar följdriktigt tolka beslutet som ännu en bekräftelse på att Hatten och Arbetsdomstolen utsatt Ola Schubert för ett upphovsrättsligt övergrepp av rang.

Gissningsvis har den aktuella domen bara lästs av ett fåtal av de personer och organisationer som sprider upprördhet och ilska på nätet. Men den som tar sig igenom den 30-sidiga domen kan bland annat konstatera att bevisbördan enligt Arbetsdomstolen helt låg på Hatten. Förlaget var alltså tvunget att bevisa att det funnits överenskommelser som innebär att förlaget förfogar över upphovsrätten till Ola Schuberts alster.

Domen ligger i linje med de avgöranden som finns sedan tidigare när det gäller övergången av rättigheter i uppdrags- och anställningsförhållanden. Den bekräftar att rättigheter kan övergå både genom skriftliga avtal och genom så kallat konkludent handlande, alltså att parterna agerar som om ett avtal finns.  Detta är en sedan länge etablerad princip i upphovsrättssammanhang och är således inget som kan ses som förvånande.

Domstolen bedömde alltså att Ola Schubert själv bekräftat att förfoganderätten var Hattens. Det har skett både genom överenskommelser och genom att han utan protester under alla tolv år fortsatte samarbetet och tog emot ersättningar för sitt arbete. Totalt handlar det om 2,4 miljoner kronor.

En annan viktig iakttagelse är att domstolen delvis grundar sitt beslut på Ola Schuberts egna utsagor i rätten. Hans egen berättelse talar för att Hatten har rätt, menar domstolen. Slutligen är det viktigt att notera att domstolen var enhällig. Inte en enda av de sju ledamöterna hade en avvikande uppfattning, inte heller de ledamöter som är tillsatta av arbetstagarorganisationer.

Därför måste frågan ställas till Svenska Tecknare: Hur ska vi ha det i framtiden? Om inte ens detta mycket klara utfall räcker för att skapa legitimitet i upphovsrättsfrågor – vad krävs då? Vilken sorts rättsprocess måste till för att ett företag som Hatten ska slippa smutskastas på nätet även sedan en dom slagit fast att företaget faktiskt har rätt?

Att Ola Schubert får ekonomiskt stöd har jag självklart ingen invändning mot. På något sätt har han fått uppfattningen att det var värt risken att – i stället för att förlikas – processa om saken som privatperson. Resultatet är en djupt beklagansvärd privatekonomisk tragedi. Att Svenska Tecknare känner att de nu ska ta en del av ansvaret verkar logiskt och jag kan inte bedöma var resten av den ekonomiska bördan borde ligga.

Det jag vet är att ett litet företag påverkas negativt när ett stort antal aktörer framställer en tidigare anställd som offer för kallhjärtad girighet. Att detta nu drabbar ett viktigt och uppskattat språkpedagogiskt arbete förstärker bara det tragiska i situationen. Vilket ansvar tar Svenska Tecknare för konsekvenserna av den smutskastning som de medverkar till?

Frågan är ändå om inte illustratörerna är de som drabbas allra hårdast av Svenska Tecknares agerande. För hur ska små företag tänka och agera som överväger att anlita en kreatör? Att ha gjort rätt och få det bekräftat i en enig domstol räcker tydligen inte för att slippa utstå offentlig misskreditering. Risken att drabbas av det branschdrev som Hatten utsatts för kan inte vara särskilt uppmuntrande.

Magnus Tonell, advokat och ombud för Hatten